onsdag 20 april 2011

Färdas fritt eller instängd i plåtburk?


Västra Storgatan, Nyköping, 20 april 2011. Våren är här, allt fler cyklar rullar på gatorna.

I Växjö gjorde man för några år sedan en ambitiös utvärdering av trafiken och cykling. Man interjvuade trafikantgrupper och orsakerna till deras val av färdmedel.
Det var få cyklister som uppgav brister kopplat till cykeltrafiken och kommunens satsningar på cykeltrafiken, som förklaring till att man inte cyklade. De överlägset vanligaste skälet till att inte cykla var dåligt väder.

Det ligger nog en hel del sanning i detta, och förmodligen är slutsatsen direkt överförbar till Nyköping. För det känns inte som bristen på cykelbanor som det stora problemet, även om en del nya cykelbanor verkligen behövs.

Men se på vädret, nu har det varit härligt vårväder med sol som vräker värme. Cykelbanorna är sandsopade och hojarna rullar lätt. Och nu möter man betydligt fler cyklister än under vintern. Cyklister som är ute och möter våren, nära naturen som nu börjar spira av hopp om liv som återföds.

Fick en sån där härlig kommentar från en av miljöpartisterna för några veckor sedan; kommunalrådet Johannes Krunegård: “Nu har jag plockat fram cykel, börjat cykla till jobbet, man blir så himla glad”.

Så är det! Cykeln är en riktig humörhöjare...

Vad är det då som lockar många att färdas inkapslade i en plåtburk, utan chans att få använda sin kropp till det den är byggd för? Utan kontakt med natur och frisk luft?

Vad väljer du?


Det måste vara roligt att sitta inklämd i en bil. Allra roligast med många bilar inklämda tillsammans på en gata! Ett kollektiv av bilar, någon typ av kollektivtrafik.

tisdag 19 april 2011

Inte ett dugg Nyköping, men väldigt mycket cykelinspiration...


Nej, den här videon har inte ett dugg med Nyköping att göra, men väldigt mycket med cykel att göra, och så lite annat. Och man kan väl inte bli annat än glad av denna smittande tjej...

tisdag 12 april 2011

På 2 hjul till golfbanan, och till skogen

Läser i lokaltidningen SN att golfklubbens ordförande Bernt Karlsson gärna vill ha cykelbana hela vägen från centrala Nyköping ut till golfbanan vid Ärila. Idag finns redan cykelbana en stor del av sträckan på cirka 4 kilometer, men den sista biten, cirka 1 km längs Nävekvarnsvägen innebär cykling på vägkanten på en smal landsväg utan vägren. Ingen kul sträcka att cykla, med bilar svischande alldeles intill.

Bernt Karlsson argumenterar att det finns 200 juniormedlemmar som ofta cyklar till Ärila. Vackert tänkt så Bernt Karlsson, men skulle inte även seniormedlemmarna kunna cykla?

En cykelväg den sista vägsträckan ut till Ärila har fler poänger. Där ute ligger också Ryssbergens friluftsområde, ett populärt område för skogspromenader och motion.
Så egentligen är det väldigt många som skulle kunna ha nytta och glädje av denna cykelbana. Om de vågar släppa ratten, och greppa styret. Vågar vi tro på att fler kan cykla, så är inte Ärila och Ryssbergen helt otänkbart, för det ligger nära Nyköping, klart inom cykelavstånd.

Även Friluftsfrämjandets ordförande Carl Crafoord hakar på i SN:s kommentarer. Han konstaterar att skolklasser skulle kunna cykla ut till Ärila på frilufsdagar. Även främjandets downhillverksamhet för ungdomar skulle ha nytta av en cykelbana.
Tydligen är det väldigt många som skulle kunna ha nytta och glädje av cirka 900 meter cykelbana!

Jag kollar i ett planeringsdokument från kommunen, vilka cykelbanor som är planerade från 2011 och framåt. Inte en rad om cykelbana till Ärila/Ryssbergen. Däremot en rad andra cykelbaneprojekt som dock inte verkar lika angelägna. I planen föreslås exempelvis cykelbana på Runebergsgatan, men där finns redan cykelkörfält vill jag minnas. Även Gumsbacken - Vallsund ska få cykelbana, men det är en väg som har vägren som funkar hyggligt för cykliser. Ut till Ärila/Ryssbergen finns ingen vägren alls. Funderar om här inte behövs en omprioritering!

PS. Frågan engangerar helt klart, många kommentarer på SN.se, många som uppskattar förslaget. Tyvärr en del väldigt negativa, nedsättande och fördomsfulla. Trist att folk som mår dåligt använder sajternas kommentarsfält att spy galla över allt som tänkas kan.

onsdag 6 april 2011

Avgift på parkering, bästa sättet att få folk på cykel

(Nyköping åter till cyklisterna, del 6)



Billigt att parkera i Nyköping idag. Därför väljer många bilen. Stan drunknar i bilar, som kör, bilar som är parkerade.


Ska man få fler att cykla i Nyköping är det nog en bra ansats att kolla vad forskningen har att säga. Vilka åtgärder har den tydligaste effekten, för att få folk att ställa bilen, och välja cykeln istället.

Jag lyssnade på Lena Smidfelt-Rosqvist från företaget Trivector, på konferensen Energiutblick i mars. Lena är forskningschef och har skattat överflyttningspotentialen från bil till andra färdmedel, som cykel: Några viktiga iaktagelser. Bilen dominerar på alla typer av resor, längd och syften med resor. Det brukar sägas att de flesta bilresor är korta, under fem kilometer. Kanske är det hälften av alla bilresor som är så korta. Det stämmer så tillvida gällande antalet resor. Men eftersom det är rätt så korta sträckor blir inte det sammanlagda antalet kilometer så många, endast 7 procent av antalet körda kilometer är i intervallet 0-5 km. Så även om man lyckas få till en massiv överföring av bilister till cykel på korta sträckor innebär det inte att det totala biltrycket minskar särskiit mycket. Inte ens om man även inkluderar bilresor upp till en mil, och ersätter dem med cykel betyder det särskilt mycket, anser Lena.

Men självklart måste det betyda mycket för att få bort många bilar som kör korta sträckor stadsmiljöer. Det är just i städerna som bilarna är mest störande och besvärande eftersom de befinner sig nära människor.

Lena har även sammanställt forskning kring vilka åtgärder som mest effekt av att få bilister att avstå från bilen, och istället välja andra färdmedel.

Trivector Traffic gjorde för några år sedan en rapport för SIKA och de statliga trafikverken, som studera potentialen att flytta resenärer mellan olika trafikslag. I mycket handlade den om att få bilister att välja andra transporter.

Trivector tittade på olika åtgärder, som mobility management-åtgärder (bilpooler, samåkning, kampanjer, rådgivning etc) effektivare kollektivtrafik, enklare reskortslösningar, tätortslösningar för ökat resande med gång/cykel/ kollektivtrafik/samåkning och för minskat enskilt bilåkande. Slutsatserna är baserade på en rad studier, främst fallstudier av gjorda erfarenheter på genomförda projekt.

Om vi tittar på vad prioriterad planering för hållbara färdsätt ger, så fann Trivector att konkurrenskraftig cykeltrafik kan ge cirka 21 procents ökning vid tidshorisonten 2020. Vid 2040 kan siffran ha nått 30 procent

Vissa ekonomiska styrmedel kan tydlig effekt, för att skapa överflyttning till hållbara trafikslag, enligt Trivectors sammanställning. Mest överflyttning tycks det bli om man ser över billig och gratis parkering vid arbetsplatser. Förmånsbeskattning eller avgiftsbeläggning av p-platser vid arbetsplatser kan ge 20 procents överflyttning till år 2020. Vid 2040 kan den siffran ha stigit till hela 60 procent, anser Trivector efter att ha följt studier.

Det är alltså en mängd mer eller mindre nödvändiga bilresor som blir av då det är någon som erbjuder gratis p-platser. Men gratis p-platser kostar ändå, men någon annan betalar; arbetsgivare, kommunen, fastighetsägare (i slutändan hyresgästerna) eller en affärsidkare. Oftast hamnar dessa kostnaderna till sist på något diffust kollektiv, som kunder eller skattebetalare. Även de som inte utnyttjar bilarnas parkering är med och finansierar bilarnas förmåner.

Det är alltså fullt rimligt att p-platser avgiftsbeläggs, med marknadsmässiga priser som speglar kostnaderna. Även i Nyköping. När det blir en tydlig prislapp på bilanvändningen, börjar en del bilister att överväga att andra alternativ, i synnerhet då man inser att vissa bilresor är ganska onödiga.

I Nyköping är det lätt att bli av med bilen till låg kostnad, på de flesta ställen. I den allmänna debatten sägs att det är svårt att hitta p-platser i Nyköpings centrala delar. Min erfarenhet - de gånger jag åker bil - är att man ganska enkelt blir av med bilen. Med lite högre avgifter på p-platserna skulle förmodligen också en del onödiga bilar försvinna, och p-platserna räcka bättre. Och antagliga skulle de välja cykel istället, eller ta bussen eller gå.

Frågan, vågar politiker verka för högre p-avgifter!

söndag 3 april 2011

Här går bilarna före cyklarna!


Här tvingas vi cyklister bromsa. Den härliga fart som nedförsbacken gav försvinner. Bilarna ska tydligen inte störas!

För ett par år sedan flyttade avgassytemstillverkaren Swenox ut från centrala Nyköping till Arnö Industriområde 4 km söder om staden. Bilavfarten in till Swenox var tvungen att korsa cykelbanan som går mellan Oxelösund och Nyköping. Denna korsning innebar att Nyköpings kommun valde att ändra lite på cykelbanan. Men denna ändring är en direkt krigsförklaring till cyklisterna, till förmån för bilisternas framkomlighet.

Tidigare - oavsett vilket håll man cyklade - så hade cyklisten ett rejält medlut ner här och nådde utan ansträngning 30 km/tim på denna plana raksträcka, vilket var en god hjälp upp för backen som väntade på andra sidan.

Men så byggde kommunen om, och ordnade en korsning med skarpa kurvor som tvingar oss cyklister dämpa farten rejält. Man måste bromsa ordentligt för att ta sig säkert igenom några kurvorna. Vackert tänkt att cyklisterna inte riskera krocka med mötande bilister, men det kunde lika väl vara bilgatan som fått fysiska fartdämpande hinder?

Varför ger man sig just på cyklarna, som får en sämre lösning? Det är allmänt känt, åtminstone bland trafikplanerare som läst sin hemläxa, att vi cyklister inte uppskattar hinder som tvingar oss att bromsa och tappa fart. Då måste vi trampa hårt på våra pedaler och anstränga oss för att få upp farten. Men trafikplanerarna kanske tyckte synd om bilisterna. De måste ju trampa på sin gaspedal för att få upp farten. Och det kan ju inte vara lätt för en stackars bilist med förtvinade muskler efter allt stillasittande bakom ratten...

För övrigt bedömmer jag denna korsning som ganska ofarlig för cyklisterna även utan farthinder. Det är öppet och sikten är god för både bilister och cyklister, och ärligt talat passerar inte särskilt många cyklister här. Så risken för krockar här bedömmer jag som väldigt liten.

Hela denna lösning avslöjar det tankesätt som ligger bakom mycket av trafikplaneringen i Nyköping, och många andra städer. Det är bilarnas ostörda framkomlighet som är högst på dagordningen. Cyklisterna kommer i andra hand och får vackert vänta på sin tur.

Tyvärr inte det enda exemplet, det finns många fler! Men ett väldigt tydligt exempel!