lördag 20 maj 2017

Elbilarna omåkta av elcyklarna

Sedan länge har elbilarna gynnats av en supermiljöbilspremie på 40.000 kr. Och elbilarnas pris sjunker och körsträckorna ökar. Men det vill sig inte riktigt ändå. Antalet laddbara elbilar är än så länge försvinnande få, det totala antalet i Sverige ligger på ungefär. När detta skrivs finns cirka 31000 laddbara fordon i Sverige, varav 33 procent är rena elbilar. Totalt finns det cirka 4,5 miljoner bilar i Sverige, nästan alla går på fossila bränslen. Med tanke på den akuta situation som finns med klimathotet så går växlingen från fossila bilar till elbilar plågsamt långsamt. Visserligen ökar elbilarna i andelen av försäljningen, men inte i det takt som klimatet kräver. Detta trots stora subventioner av elbilarna.
Bloggaren Björn Åslund är ofta ute och elcyklar. Idag kom
han till Stendörren, 2,5 mil utanför Nyköping 

Men lite skymundan sker en annan transportrevolution, som egentligen är mycket bättre än elbilarna, det är en omställning som skett utan subventioner och utan inblandning av politiker. Vi talar om elcyklarna, som de senaste åren börjat på en rätt ordentlig spridning, åtminstone vid jämförelse med antalet elbilar. Förra året såldes cirka 45.000 elcyklar i Sverige. Alltså på bara ett år såldes fler elcyklar än vad det totalt finns av laddbara fordon på Sveriges vägar.

Men är inte detta att jämföra äpple med päron? Elcyklar och elbilar är väl rätt olika. Ja, visst är det olika fordon, men det intressanta är ju hur elcyklarna används.
Det visar sig att elcyklar används som ersättning för bilresor. Åtminstone finns det utländska studier som visar det. Alltså att äpplena ersätter päronen, om vi nu ska fortsätta med fruktansvärt dåliga liknelser.

I denna undersökning från USA svarade 65 procent av respondenterna att elcykeln köptes främst för att ersätta bilresor.

I Tyskland har man gjort liknande iaktagelser. Elcyklarna ersätter många bilresor, de är inte främst en ersättning för vanliga cyklar.

Det intressanta är att elcyklarnas frammarsch i Sverige skett i utan subventioner. En och annan kommun har dock varit framsynta och ordnat pröva på projekt, och det finns kommuner som erbjudit anställa elcyklar som förmånscyklar som alltså köps för bruttolöneavdrag. Men någon supermiljöcykelspremie finns inte. På sina håll har det förstås diskuterats politiskt att inför subventioner för elcyklarna, för att få ordentlig fart på marknaden. Sverige ligger ju långt efter övriga Europa.

Tyskland, Nederländerna och Belgien är de länder där elcyklarna har störst andel. I Nederländerna är ungefär var tredje ny cykel en elcykel. 2016 stod elcyklarna för cirka 7 procent av antalet sålda cyklar i Sverige. Vi ligger alltså ganska långt efter.

Sannolikt kommer också elcyklarna står för 20 procent av marknaden om några år i Sverige. I år kommer de med största sannolikhet gå upp till 10 procent av antalet sålda cyklar.

Som synes verkar elcyklarna klara sig utmärkt utan subventioner. Men något skaver ändå, när regeringen har valt att subventionera elbilar med 40.000 kr. Elbilar löser egentligen inte särskilt många av bilarnas problem. En elbil kräver mer naturresurser och miljöbelastning att tillverka än en fossil bil. När den sedan körs på el är den dock betydligt mer skonsam mot klimatet, med små utsläpp. Men elbilar löser inte trängseln i städerna (behov av vägar och p-platser), och olycksriskerna är lika stora som med andra bilar. Elbilar kräver också dubbdäck som river upp partiklar. Elbilar är dessutom dyra att köpa. Elbilar gör heller inget åt den ohälsosamma livsstilen med stillasittande bakom ratten. Och bilar kräver körkort.

Så då kan man ju fråga sig varför elbilar gynnas. När många av problemen består. När elcyklarna står för många lösningarna.

Elcyklar kräver en bråkdel av resurserna vid tillverkning jämfört med bilar. De är otroligt energisnåla vid en jämförelse. De är väldigt snabba i stadstrafik och man kommer i princip alltid fram. De kräver inget körkort. De kräver knappt något parkeringsyta. Dessutom får man också viss motion, eftersom elcykeln måste trampas (för att motorn ska aktiveras). 

När elcykeln har så många fördelar, för samhälle och individer, är det ju märkligt att den inte gynnas, för att verkligen sätta riktig fart på spridningen. En statlig elcykelsubvention på någon eller några tusenlappar skulle dessutom tvinga regeringen att förklara just vilka enorma fördelar elcykeln har. Det skulle var en tydlig markering att elcyklar just är en viktigt pusselbit i ett mer hållbart samhälle. 


Nu tror jag elcykeln kommer att få sitt välförtjänta genomsbrott i Sverige. Många bilresor kommer att bli elcykelresor. Men utan samhällets stöd kommer det ta längre tid med omställningen bort från det fossila bilresandet. Och tid är just en bristvara i detta sammanhang. Räddningen av klimatet har verkligen inte tid att vänta.

torsdag 4 maj 2017

Hälften kör för fort, minst hälften...


En årlig mätning i tätort visar på att många bilister fortfarande kör för fort. Värst är det på gator med 40 km/tim där endast hälften höll hastighetsgränsen, berättas på forskning.se.

http://www.forskning.se/2017/05/03/halften-kor-for-fort-i-stan-risk-for-fler-trafikolyckor

2016 dog 270 personer i trafiken i Sverige under 2016, vilket är 11 fler än året innan. Det visar rapporten Hastigheter på kommunala gator i tätort, som Trafikverket släppt i samarbete med Transportstyrelsen och VTI. Den årliga rapporten analyserar trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige.

Tyvärr är detta dagens sanning även i Nyköping, och verkligen ingen munter sanning.

I centrala Nyköping är det sedan flera år 30 som gäller på normala gator. Det är en hastighet som är vald av hänsyn till de många trafikanter som saknar skyddande kaross, alltså gående och cyklister som alltså kan råka mycket illa ut vid påkörning. 30 anses vara en hastighet där gående och cyklister har goda chanser att överleva en påkörning. Vid högre hastigheter ökar riskerna påtagligt för att den påkörde dör.

Vid högre hastigheter är alltså bilen i princip ett dödliga vapen, om man tolkar det hårt. Ändå så struntar majoriteten av bilisterna i 30 på många gator. Några exempel på riktiga fartsträckor är Kungsgatan och södra delen av Brunnsgatan förbi slottet. Visst är det öppna och raka gator här som inbjuder till högre fart, men kommunen har satt hastigheten 30 i dessa områden, då det rör sig många gående och cyklister här.

30-gränsen i Nyköping är ju ingen nyhet, så har det varit i flera år. Och det är inget unikt för Nyköping med låga hastighetsbegränsningar i centrala tätbefolkade delar av stan. Ändå struntar de flesta bilister i fartgränsen, och utsätter sin omgivning för onödiga risker. Det är helt klart ett övervägande, man väljer att färdas snabbt för egen vinning, och låter oskyddade trafikanter vara insatsen.

Vad kan man göra? Kommunen kan sätta upp hastighetsdämpande åtgärder, typ schikaner, som tvingar bilarna att ta det lugnt. Som ett brev på posten kommer då gnäll om att kommunen försvårar framkomligheten. Men då ska bilisterna veta att de själva bäddat för det utfallet. Stan är inte bara till för bilar i hög hastighet. Den är till för alla.

måndag 1 maj 2017

Djävulen sitter i detaljerna

Väldigt bra att kommunen satt upp pumpar för cykeldäck. Men om  pumpen är trasig, så borde det finnas:

1/ Något sätt att felanmäla. Inget tel nr, eller mailadress finns nu för felanmälan. Inga uppgifter om cykelpumpen är uppkopplad och larmar.

2/ Inga varningsignaler, typ blinkande röd lampa, som varnar att den är trasig.

Händelsen inträffade 30 april kl 10 vid cykelpumpen när Myntans äldreboende på Arnö. Resultatet blev då:

En cyklist vars framdäck tömdes på luft istället för fylldes. (har sk bilventiler som har den egenheten). Massa krångel, tvingas släpa cykeln till en mack, där jag nödtorftigt lyckas fylla däcket.

Snälla Nyköpings kommun tekniska förvaltningen. Fixa någonstans dit man kan felanmäla direkt via mobil. Sätt upp info om detta.

Detta är inte svårt. Om man vill.

"Djävulen sitter i detaljerna" är rubriken. Japp, här har man tänkt till och satt upp fina cykelpumpar, men inte tänkt på den ack så nödvändiga lilla detaljen att kunna felanmäla enkelt.

söndag 23 april 2017

Bygga p-hus - eller minska p-behovet?

P-hus vid lasarettet. Den överenskommelsen
håller inte för verkligheten.
Nyköpings kommun och Landstinget Sörmland har nu kommit överens om att bygga ett nytt parkeringshus med 600 platser mellan Folkungavallen och psykiatriska kliniken. 
P-huset kommer att förbättra parkeringsmöjligheterna för Nyköpings resecentrum, Nyköpings lasarett och besökare till centrala Nyköping, skriver kommunen i ett pressmeddelande. Överenskommelse har träffats mellan ledande socialdemokratiska politiker i kommunen och landstinget.

Det ska bli intressant att se om det verkligen blir ett p-hus, för börjar analysera läget, så finns det åtskilligt som talar för detta kan bli en rejäl felsatsning. Inte minst kostnaden, som kan bli så hög att knappt någon kommer vilja ställa bilen i det nya p-huset.

Här har vi en del intressanta tunga fakta...

Fyrstegsprincipen. Tänk om först.
Det finns en transportstrategi för Nyköpings tätort och Skavsta, som ska vara ett verktyg för att skapa ett mer hållbart resande. Strategin är ett styrdokument som pekar att trafikslagen ska prioriteras i följande ordning; gång, cykel, kollektivtrafik och bil. Dessutom ska fyrstegsprincipen gälla vid alla trafikplanering:
 I första hand ska man tänka om, och ta till åtgärder som påverkar behovet av transporter.
I steg två så försöker man optimera nyttjandet av befintliga infrastruktur.
I steg begränsade ombyggnadsåtgärder.
I sista hand väljer man nyinvesteringar, som exempelvis bygga p-hus.

Här går kommunen och landstinget tydligen direkt på sista steget, och siktar på en riktigt stor investering. Har över huvudtaget trafikplanerarna varit inblandade i denna överenskommelse? Mitt intryck är att detta är en överenskommelse på politisk nivå, som går direkt på tvärs mot transportstrategin. 

Eller så har man kört genom hela fyrstegsprincipen, och ändå landat på steg fyra. Men det borde i så fall redovisas öppet. 

Andra lösningar, minska p-behovet.
Det är faktiskt inte en naturlag att väldigt många ska färdas i bil till Nyköpings lasarett, den nya resecentret och till stans centrum. 

För det första talar det nya resecentret i sig för att färre kommer att åka bil till järnvägen. Med det nya resecentret kopplas buss och järnväg ihop på ett betydligt bättre sätt än med dagens situation där busstationen ligger en kilometer från järnvägen. Dessutom hamnar den nya busstationen/resecentret nära lasarettet. Närheten till resans mål talar för att fler kommer att välja bussresa i framtiden.
Börjar man dessutom aktivt att försöka ändra resvanorna (alltså att praktisera fyrstegsprincipens första steg) kan behovet av p-platser att minska. 

Ett mycket intressant exempel på hur biltrafik till ett sjukhus kan minskas hittar vi i Linköping. Caset refereras av konsultbolaget Trivector, som stod för lösningen, så jag kan inte gå i god för att alla detaljer stämmer och att det inte är uppblåst marknadsföring. Men om det stämmer, manar erfarenheten till eftertanke.

Det var parkeringskaos vid Universitetssjukhuset i Linköping. Röster höjdes för att bygga ut parkeringen, men Region Östergötland valde att istället satsa på hållbara transporter. Idag är det 300 färre bilar per dag som parkerar utanför sjukhuset.

För att komma hit vidtog Region Östergötland en rad åtgärder. De anställda erbjöds få sina cyklar servade, nya cykelparkeringar byggdes, cykelpumpar ställdes ut och el-cyklar köptes in för tjänsteärenden. En del bussturer anpassades för att bättre matcha de anställdas arbetstider och monitorer med bussavgångar placerades vid entréerna. Dessutom fick de anställda prova-på-kort för kollektivtrafiken. 

Inom hela Region Östergötland minskade de anställdas biltrafik med 8 procent mellan 2011/2012 och 2015. Vid universitetssjukhuset blev effekten hela 17 procent mindre biltrafik.
Det går alltså att minska biltrafik och behov av p-platser, om man aktivt försöker påverka. Förmodligen är också kostnaden för detta en bråkdel jämfört med att bygga ett p-hus.

Kostnaden kan bli ett sänke
Beslutet om att bygga ett p-hus för 600 platser kostar en hel del. Några siffror har inte presenterats från landstinget och kommunen. Jag googlar lite för att få ett grepp om kostnaden, och hittar lite olika siffror. Men 300.000 kr per p-plats i byggkostnad tycks inte vara en orealistisk kostnad, att döma av uppgifter jag hittar. Då landar den totala kostnaden på 180 miljoner kr. Mycket pengar kan det tyckas, men både kommunen och landstinget har goda möjligheter att finansiera själva investeringen bedömer jag.

Men sedan kommer den intressanta frågan. Vem ska betala i slutändan?  Vän av ordning och rättvisa tycker nog att parkerande bilister ska betala vad det kostar att driva och finansiera p-huset? Inte ska denna investering betalas av skattebetalare, eller av dem som väljer cykeln eller bussen till sjukhuset?
Så vad blir då kostnaden att parkera i detta p-hus?

Jag hittar följande siffror i en utredning från Trivector, det gäller en utredning för Trelleborgs kommun som gjordes 2013. För ett parkeringshus skulle byggkostnaden per bilplats kunna hamna runt 100 000 till 110 000 kronor. Totalkostnad per bilplats och år blir då ungefär mellan 17 000 och 22 000 kronor och månadskostnaden mellan 1 400 och 1 900 kronor per bilplats. För underjordiska parkeringsplatser kan man räkna med en byggkostnad per bilplats på 250 000 kronor för första källarplan.

Redan vid en byggkostnad på 100 000 kr landar månadsavgiften på minst 1 400 kr. Räknar vi på 200 000 kr så kanske det blir en månadsavgiften 2 800 kr. 

Troligen är p-huset vid Nyköpings lasarett ännu dyrare att bygga. Med en månadsavgift på över 3 000 kr lär nog inte många i personalen vilja stå där. Vad det kostar att stå kortare tider, några timmar, kan jag endast spekulera i. 15-20 kr/tim är väl ingen vild gissning. Enstaka besökare är nog beredda att betala detta, men inte de som har sitt dagliga värv på sjukhuset.
Men vi kan nog gissa att önskemålet om att parkera invid Nyköpings lasarett kommer att minska ganska påtagligt, när besökare får veta den verkliga kostnaden. Plötsligen blir buss riktigt intressant, och att cykla några kilometer till jobbet visar sig inte vara så jobbigt, när ekonomin vinner stort.

Här kan ni läsa om kostnader att bygga p-hus:


Trafiken måste minska...
Att bygga ett p-hus med många p-platser är en tydlig viljeinriktning, som pekar på att man vill fortsätta som hittills med stor andel biltrafik i Nyköping till lasarettet och centrum.

Att många gärna åker bil när möjligheten finns vet vi också. Men vi vet också att de flesta av oss är fullt medvetna om att det myckna bilåkandet inte är särskilt bra. Vi vet att avgaser och utsläpp från trafiken står för cirka en tredjedel av Sveriges klimatbelastning. Vi vet också att stillasittande i bilar innebär hälsorisker, i synnerhet vid jämförelse med att vinna hälsa genom att cykla eller gå.

Att sjuka och krassliga människor vill ta bilen till lasarettet har jag stor förståelse för. Men att alla friska, alltså personal och besökare, uppmuntras att välja transporter som är ödelägger hälsan och klimatet, har jag väldigt svårt att förstå. Ett landsting måste väl ha som mål att uppmuntra till friska vanor och underlätta motion?

Sverige har numera skarpa klimatmål. Vi ska en fossiloberoende bilflotta till 2030. Visserligen blir bilarna energisnålare, och de klimatskadliga utsläppen minskar, men inte alls i tillräckligt tempo för att nå klimatmålen. Att hoppas på att elbilarna ska rädda klimatet räcker inte, det kommer att finnas en stor andel fossilt drivna bilar under flera decennier framåt.

Trafikverket har analyserat trafiken och gjort prognoser. De har bland annat kommit fram till att antalet kilometer med bil måste minska med 18 procent, fram till 2050, om vi ska klara 2-gradersmålet för klimatet.

Lägg till det faktum att befolkningen ökar, så innebär det att antalet kilometer i bil per person, måste minska betydligt mer än 18 procent.


Det är knappast förenligt med ett p-hus som ska locka ännu mer bilar till lasarettet.

Detta p-hus är kort och gott en galen satsning, som inte håller för verkligheten. Men eftersom jag vill vara öppen för bra argument, som kanske visar på motsatsen, så vill jag ha debatt. 

lördag 18 februari 2017

Planförslag Resecentrum. Vissa detaljer måste fixas.

Ett planförslag till nytt resecentrum i Nyköping har presenterats. Det är ett jätteprojekt som ska stan ett modernt resecentrum för multimodalt resande, alltså resande med flera trafikslag. 
Detaljplanen visar hur kommunen tänker sig ett attraktivt resecentrum som fungerar effektivt för alla sätt att resa till och från samt i Nyköping. Där kommer lokal, regional och nationell tåg- och busstrafik finnas på samma plats och där blir det enkelt att byta mellan olika som bil, gång och cykel.

Platsen är i huvudsak dagens stationsområde och den stora parkering som ligger längs med Södra Bangårdsgatan.

Planförslaget är ganska övergripande, så man får inte alla detaljer, men det ger ändå en ganska tydlig bild av utformning och olika trafiklösningar. Min uppfattning är helheten verkar väl genomtänkt. Inte minst då dagens knutpunkt för länets och stadens bussar, som ligger 750 meter från järnvägen, nu hamnar vid järnvägen. Att resa med buss till tåget underlättas enormt, därmed kan också behovet av p-platser för bilar minska. Dessutom är det nära i Nyköpings lasarett, en stor arbets- och besöksplats, som det numera blir enklare att resa till med buss. 

Generellt sett underlättas resande med cykel, buss och tåg, när det blir nära kopplingar mellan olika trafikslag. Får vi dessutom snabbare och mer frekvent tågtrafik, så borde locka fler att resa kollektivt istället för egen bil.

Fler p-platser?
Men färre antal p-platser för bilar än tidigare kan vara en svaghet med planförslaget. Det blir cirka 200 p-platser mot idag över 300. Mer plats finns inte inom järnvägsområdet, om alla andra funktioner ska få plats. Men kommunen har tydligen förstått att många p-platser behövs, för att locka till tåget. I planförslaget nämns att kommunen för dialog om parkeringsanläggningar i de angränsande utvecklingsområdena Nöthagen och Sunlight samt med Landstinget. Så det lär bli säkert fler p-platser i slutändan, dock på lite längre avstånd.

Cykelparkering med tak behövs
I planförslag tillskapas cirka 1500 cykelparkeringsplatser. Några synpunkter på det: 

•Skisserna i planförslag tyder på att de blir utan tak. Låt gå för att inte alla cykelplatser behöver tak, för färre cyklar när det snöar eller regnar. Men det bör vara tak över minst hälften av cykelparkeringen.

•Dessutom borde det erbjudas särskilt låsbara platser inomhus, där dyrare cyklar kan förvaras ordentligt skyddade. Det bör vara i en byggnad, skyddad med kodlås, som ska göra det svårt för oärliga att förse sig. I detta fall bör kommunen kunna ta ut en avgift, eftersom det är en högre service än vanlig cykel-parkering.

I planskisserna finns en större byggnad kallad ”cykelcentrum” inritad, och förmodligen är byggnaden tänkt just för detta, att döma av kommentarer i planen. Det är dock inte färdigutrett ännu. Här skulle säkert någon cykelbutik vilja etablera sig, med möjligheter att ge bra service till resenärer.

•Kommunens planerarna ta även ta sig en funderare kring parkeringar för större lastcyklar. Främst tänker jag på trehjuliga som tar stor plats. Ännu finns det bara ett fåtal i Nyköping, men det lär bli fler. Jag har sett särskilda parkeringar för sådana i Malmö, stora bågar som man placerar cykeln intill och låser fast.

Inspiration kan hämtas från Malmö.

•Cykeluthyrning. Kommun bör verka för att det finns ett system med hyrcyklar vid resecentrat. Det skulle underlätta för kollektivresenärer, oavsett om de kommer med tåg eller buss, som behöver kunna röra på sig fritt i stan. Det underlättar för personer som kommer med landsortsbussarna, och som ska göra ärenden i stan. Det underlättar för turister som vill se sig om.
Mest bekvämt för förstås ett system där cyklarna kan hyras via automat eller app, då man kan ordna dygnet runt service. Ett annat alternativ är att låta eventuell cykelbutik ta hand om uthyrningen.

Bra väderskydd för bussresenärer
Några synpunkter på utformningen av nya bussstationen. Vad jag kan se av skisser i planförslaget så saknas det väderskydd för väntande resenärer till stadsbussarna. Sannolikt så blir det någon form av väderskydd, men låt det inte stanna vid vanliga hållplatskurer sådana som finns vid dagens busstation. Det är alldeles otillräckligt. Det krävs ett ordentligt täckande tak, ungefär som på en tågperrong. Varför ska stadsbussarna resenärer ha det sämre än tågresenärer, som det dessutom är många som åker dagligen med stadsbussarna.

Resenärer med landsortsbussarna får dock en fin vänthall, att döma av skisserna. De ska kunna vänta i princip inomhus i en terminalbyggad. Men resenärerna i stadsbussarna vill nog ha mer än bara en himmel som tak, den brukar ju ha tendens att lämna ifrån sig nederbörd i diverse fuktiga former.

Noterar att det är ett övergångsställe vid in och utfart till busstationen. Förmodar att det varit omöjligt att hitta en bättre placering, men erfarenheterna från nuvarande busstation (med övergångsstället vid utfarten) är att det är en källa till mycket inbromsningar. Det är ju bättre om bussarna kan rulla i jämn fart...

Gratis buss under byggtiden?
Till sista några funderingar kring trafikfrågan när Brunnsgatan ska stängas av för ombyggnad. Då ska endast bussar, cyklister och gående på passera, för att arbetena ska kunna löpa någorlunda smärtfritt.
Bilister med ärenden till stan, måste då köra stora omvägar för att nå centrala Nyköping. Även besökare till lasarettet, kommer tvingas ta stora omvägar för att nå fram.
Ett förslag för att minska behovet av bilkörning under denna tid vore att erbjuda avgiftsfritt resande på stadsbussen linje 1 till Harg, så kan åtminstone en del biltrafik ersättas med buss.



lördag 28 januari 2017

Snöplogning med hjärnan i viloläge



Tack och lov så är denna snöhög - eller ska vi kalla det snöhinder - på väg att tina bort. Bilden är tagen på cykelgenomfarten i Spelhagen i Nyköping.

Men man undrar ju hur snöröjaren tänkte. Förresten tänka? Förekom det över huvudtaget några tankar när denna snöhög lades här. Troligen med snöplogning med hjärnan avstängd.

Visst kan man som cyklist ta sig förbi på gångbanan. Man saktar in och lyfter upp cykel. Men ändå? Det fanns väl bättre ställen att vräka snön på? Men då ha hen varit tvungen att tänka, och det ingick kanske inte i jobbet.

fredag 27 januari 2017

Biljettsystemet är av världsklass

Sörmlandstrafikens biljettsystem har fått pris i samband med den internationella konferensen Transport Ticketing Global Awards i London. Sörmandstrafiken vann priset i kategorin ”Best Smart Ticketing Programme”, det vill säga bästa smarta biljettsystem, tillsammans med den tekniska leverantören Ridango, skriver Bussmagasinet.


Sörmlandstrafiken var ensam svensk representant bland samtliga nominerade till de olika priserna. I den kategori man vann fanns sex andra nominerade från hela världen.

Bloggarna håller med. Det nya biljettsystemet fungerar riktigt bra, och sedan en tid finns även möjlighet att följa utvald buss på en karta i en mobilapp. Bussens position uppdateras i realtid, alltså med riktigt hög precision.

Men nu är det dags för Sörmlandstrafiken att berätta det för Nyköpingsbor och i övriga länet. Vi som åker buss har nog märkt förbättringar, men alla övriga som inte är så frekventa bussåkare känner inte till detta. För hittills har det varit väldigt sparsamt med marknadsföringen... Nu när det dessutom visar sig vara ett system av världklass, så är det väl dags att berätta det.