Är 3 kilometer långt att cykla? (del 1)

Visste du att redan på avstånd på 1-2 kilometer som tar de flesta bilen, när de ska från hemmet till arbetet. Jag hittar dessa uppgifter i en studie från VTI, ”Prediktioner av andelen personer som går respektive cyklar till jobbet” (VTI notat 20-2014).

Uppgifterna baseras på svenska förhållanden tyder på att med 1-2 km resavstånd, så väljer 34 procent cykeln och drygt 40 procent bilen. På avstånden 2-5 km väljer 21 procent cykel och nästan 59 procent bilen.

Egentligen är detta ingen nyhet, det är väldigt uppenbart att biltrafiken domineras av korta resor, som är fullt möjliga att cykla. Upp till 5 kilometer klarar i princip vem som helst, oavsett hur vältränad man är och även med en enkel cykel. Med en bra cykel och om man är i någorlunda form är ju 5 kilometer i princip ingenting.

Men många väljer alltså bilen. En del har säkert fullt legitima skäl till bilen, den kan behövas i jobbet, eller man kanske har en komplicerad vardag med tidsbrist, ungar som ska till dagis och massa ärenden som ska fixas.

Att cykla lite längre sträckor är inget märkvärdigt,
 åtminstone inte i Köpenhamn. Där görs över 30 procent
av arbetresorna på cykeln. Inte ens regn tycks stoppa köpenhamnsborna.

Att cykeln ändå används en hel del på de riktigt korta resorna (1-2 km) visar ända att cykeln är ett fullt tänkbar för många vid resan till jobbet. 

Men med ökade avstånd överger många cykeln och väljer bil eller kollektivtrafiken (då fram för allt på resor över 5 km). Men vi som cyklar mycket vet att på sträckor upp till 5 kilometer inte är någon påfrestande utmaning, det är inget maratonlopp. 5 kilometer fixar man utan att svetten forsar om man tar det lugnt. Och då på en vanlig 3-växlad cykel bör man fixa det på 20 minuter. Med en bättre hoj är 15 minuter inga problem. Och idag finns ju el-assist cyklar för den som vill färdas riktigt bekvämt. Dörr till dörr går bilen säkert fortare i mindre städer, men bilens tidsvinst uppvägs bland annat av att cykel-resan även ger en dos av den dagliga motionen, som en del bilister tvingas uträtta på ett dyrt gym.

Min tolkning är att det finns ett inslag av avståndets psykologi som gör att cykeln faller bort vid ökande avstånd. Många har tydligen en mental bild av att 4-5 kilometer börjar bli i längsta laget. Man har alltså en föreställning i huvudet om cyklingens gränser, men som har ganska liten förankring i verkligheten. 

Att öka förståelsen av cykelns kapacitet är ingen enkel uppgift. Det finns så oerhört många skäl till att underskatta cykelns potential för resor upp till 5 km. Förmodligen måste man jobba med information och någon form av kampanjer, för att ge påverkan och ändra attityder (kring detta återkommer jag en kommande bloggpost).