Nyköpingsborna självplågare?

Cykelbanan, inte särskilt trångt.

Gott om bilar på morgonen.

Äntligen har regnet och de grå molnen gett vika. Jag hade själv ett ärende ut på morgonen. På hemvägen från stan strax före 8 går det att studera Nyköpingsbornas morgonvanor.

Cykelvägarna är inbäddade i skir grönska, du hör fåglarnas ystra sång, solen vräker generöst sina livgivnade strålar över allt. Är man minsta lagd åt njutning och livskvalitet, så vore väl detta värt att suga i sig, för att få en riktig bra start på dagen?

Men nyköpingborna tycks mer lagda åt självplågeri. På Arnöleden är det tätt med bilar som brummar på in mot stan. Det är betydligt glesare trafik på cykelbanan, trots att det är årets allra finaste tid.

Jag är helt övertygad om att den som startar dagen på cykel får en bättre dag. Man får sig en liten genomkörare, får igång cirkulation, hjärta och lunga får arbeta. Du rensar ut kroppens slagg efter natten. Dessutom får du njuta av frisk luft och får dagens första dos av solljus. Du är garanterat lite piggare när du ska ta dig an dagens utmaningar.

Varför väljer man då bil? Varför välja att avstå lite morgonnjutning? Varför väljer man att vara seg och hängig på morgonen, som måste bli resultatet om kroppen inte får sitt?

Självklart finns det bilister som har fullt legitima skäl att välja bilen på morgonen. Man kanske har pollenallergi, man kanska lämnar barn på dagis, kanske måste storhandla.

Man kanske köpt en ny bil, och vill utnyttja den ordentligt. Man kanske vill vara en duktig skattebetalare, och hålla staten under armarna med bensinskatt. Man kanske ska till gymmet, på dagen eller efter jobbet...

Men lite synd är det om bilisterna, som tvingas plåga sig på detta vis.