torsdag 22 maj 2014

Bakom min solglasögon (är det rätt skumt ibland)

Solens bana går allt högre ju längre våren framskrider. Och med detta kommer solglasögonen fram på allt fler näsor. Så också på min.

Har också uppgraderat min solisar (modell påhäng på vanmliga glasögon), till alldeles sprillans nya, vilket borde borga för en bra uppsyn i omgivningen. Till vissa delar är det absolut till sin fördel med dessa nya glasögon, men absolut inte alltid. 
Ljuset i ryggen. Ser bra ut.

Mitt på dagen när landskapet dränks i solens strålar fungerar de alldeles utmärkt men framåt kvällen när solen står lågt och det dessutom många gånger är rätt skuggigt, är det inte alls lika bra utsikt bakom solglasen.

Saker och föremål som finns i skuggor och halvmörker är uppenbart svårare att upptäcka med solglasögonen på, i synnerhet om man har motljus. Ibland är det nästan lite otäckt hur uselt man ser. Men av med solglasögonen, så framträder omgivningen skarp och full av kontraster.

Motljus. Klart sämre. 
Var och varann bilist bär ju solglasögon. När jag var ute i går eftermiddag här på Arnö, var jag just på väg att korsa en vägbana, men hejdade mig i sista stund, då en bil närmade sig lite väl hastigt (dock ej för fort). Föraren, en ung man, körde västerut med solen i ansiktet. Solglasögon på. När bilen passerat såg jag skylten “Övningskörning” på bakluckan.

Direkt kom tankarna. Hur hade denne ovane bilist klarat detta, om jag hade gjort misstaget att fortsätta ut? Hade han i sitt förmörkade synfält överhuvudtaget noterat att en cykel var på väg? Hade han hunnit reagera relevant och snabbt (bromsa)?


 Solglasögon är nog bra. Ibland. Men inte alls alltid, ibland till och med riktig dåligt. Så bruk av solglasögon kräver lite eftertanke, kanske i synnerhet som bilförare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar