 |
| Cykling är en enorm sparbössa för samhället. Så varför inte uppmuntra detta, genom att helt enkelt betala dem som cyklar. |
Det finns åtskilliga undersökningar som visar att vi cyklister är rena vinsten, när man gör ekonomiska kalkyler på samhällsnivå. Cykel i jämförelse med bil är rena sparbössan, särskilt i storstäder, som lider svårt under massbilismen. Men självklart finns en vinst även i mindre städer, för bilar kräver alltid utrymme, och är alltid en minuspost när vi kommer till individens hälsa.
Vinsterna är på många plan. Fler cyklister minskar behovet av p-platser och ökad trafikkapacitet i form av enorma vägsatsningar, typ Förbifarten Stockholm som kommer att kosta mellan 30-50 miljarder kr.
Fler cyklister istället för bilar innebär bättre framkomlighet för dem som verkligen behöver åka bil, främst olika former av yrkestrafik.
Cyklister har bättre hälsa vilket minska utgifter för sjukvård. Kanske inte i första hand genom att damm och avgaser minskar, utan främst för att det ger cyklisterna välbehövlig vardagsmotion, som motverkar en rad välfärdsjukdomar.
2012 skrev jag en bloggpost om detta med ekonomiska vinster och förluster med biltrafik och cykling. Jag kunde referera till en undersökning från Köpenhamn och översatte det ekonomiska utfallet till Nyköping. Resultatet (som nog bör tas med en nypa salt) var att biltrafiken orsakade en samhällsekonomisk förlust på 235 milj kr för Nyköping. Idag tror jag min tolkning får bli lite försiktigare, men om vi säger mångmiljonbelopp, så är jag nog nära sanningen.
Samma undersökning från Köpenhamn pekade på att varje cyklad kilometer gav samhället en vinst på 1,22 Dkr.
Det finns städer som dragit långtgående slutsatser av insikten om vad biltrafiken kostar, och de vinster som cyklingen ger. Genom ekonomiska incitament så försöker man uppmuntra att befolkningen att välja cykeln allt mer.
Det går att hitta en del exempel, dock inte i Sverige, men väl i övriga Europa, där samhället helt enkelt betalar en slant till dem som cyklar.
Idén om att gynna cyklister genom ekonomiska incitatment är förstås rätt radikal. Men vi kan konstatera att tidigare väldigt radikala förslag inom trafikfinansiering idag är accepterade. Minns ni debatten om trängselskatten där man vill ta ut avgifter för att få bort “onödig” biltrafik. Idag är trängselskatten accepterad, då den fungerar. Då borde vi vara redo för nästa steg av ekonomiska styrmedel, och då alltså att genomföra försök med att betala cyklister per kilometer.
Det finns en del omständigheter som talar för att en mindre stad som Nyköping skulle vara en bra plats för ett sådant försök. Andelen biltrafik är ganska hög, trots att avstånden är korta, och att förutsättningar för cyklingen generellt är god (även om det kan bli bättre på mycket). Den fysiska ribban ligger lågt för att flytta från bil till cykel.
Ett litet räkneexempel:
Säg 1 kr per kilometer i ersättning till cyklisterna. Eller 10 kr per dag för den som visar att de cyklat. Säg att man cyklar 200 dagar om året. Det blir 2000 kr per cyklist.
Ponera att 10 procent av innevånarna i Nyköping tätort nappar. Det bor cirka 35000 personer här. 3500 personer. 7 miljoner kronor skulle det kosta för kommunen per år.
Å andra sidan en rad vinster. Minskad slitage på vägar, mindre trängsel på gator, bättre folkhälsa. Och en trivsammare stad med mer folkliv, med mindre trafik.
Dessutom lär ett sådant experiment ge ringar på vattnet. Nyköping kommer att bli känt för en progressiv cykelpolitik. Kanske vår urvattnade kommunslogan “hållbar tillväxt” får ett verkligt innehåll.
Det går säkert att hitta invändningar, hur man inrättar ett sådant försök praktiskt. Men det tycks ju fungera i andra länder, så den utmaningen ska nog kunna knäckas.
Tanken är nu väckt, men det krävs förstås mer information, bland annat om vilka effekter givit i andra städer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar