torsdag 26 maj 2016

Hur olika vi som cyklister upplever stan?

Var ute på stan härdomdagen, och som något av stans cykelentusiast får man ju frågor och synpunkter på hur jag tycker Nyköping fungerar för cyklister.

Jo, det fungerar väl rätt bra att vara cyklist här i stan, gott om cykelbanor som är hyfsat väl skötta, tyckte jag. Även om det förstås finns en del detaljer som är mindre lyckade.

Men frågeställaren var inte nöjd alls. Han var irriterad över cykelbanor som slutar i ingenstans och hål i vägbanor och cykelbanor, om vi ska sammanfatta.

Hur kan vi komma till så olika slutsatser?  Båda har vi förmodligen rätt, utifrån våra personliga preferenser. Visst finns det cykellösningar som rent objektivt är kassa, men samtidigt så beror uppfattningen om Nyköping som cykelstad också mycket på den personliga upplevelsen. Dels kanske för att vi har olika cykelvanor och använda olika cykelbanor (jag cyklar mycket till och från Arnö). Dels för att vi kanske är väldigt olika möblerade i skallen. Vi uppfattar och tolkar trafikmiljöer och trafiksituationer rätt olika.

Jag är ju van cyklist och har bott i Nyköping rätt länge. Det kan ju ge en viss hemmablindhet och visst överseende med brister. Dessutom är jag inte speciellt rädd för bilarna när jag sitter på cykeln, även om jag kan tycka att de brer ut sig alldeles för mycket.

Kanske min måttstock för vad som gör en stad cykelvänlig inte är särskilt bra. Visst kan vi som är vana och erfarna cyklister se brister. Men den som är rädd och lite osäker som cyklist kan ju ha helt andra synpunkter på vad som behöver förbättras, för vad som behöver rättas till för att Nyköpings ska kännas trygg som cykelstad.
Skärmdump från kommunens databas.

En omständighet som jag tror skrämmer bort en del från cyklandet, är avsaknaden av cykelbanor i centrala Nyköping (se kartan, hur lite cykelbana det är i centrum). De större gatorna typ Repslagaragatan och Storgatan har cykelfält, eller åtminstone anpassade så att cyklarna ska respekteras mer. Fast inte ens dessa cykelbanor på viktiga genomfartstråk är långt ifrån perfekta.
 Men på många gator är standarden ännu längre, där delar cyklar och bilar på samma körbana. Den som känner sig minsta osäker på cykeln (typ man är lite vinglig eller så) kan nog tycka det klart oroande med bilar som nosar i baken, eller gör tajta omkörningar på smala gator. Misstänker att inte minst äldre avstår från att cykla av den anledningen, och det är ju verkligen något som går ut över deras livskvalitet.

Östra Storgatans ombyggnad till gåfartsgata har definitiv inneburit en trevligare storgatan, i det stora hela. Men jag har förstått att många cyklister känner obehag vid möten eller omkörningar av bilar. Det är verkligen inte mycket vingelmån på en del ställen. Själv har faktiskt inte känt mig särskilt orolig här, trots att det ibland är ganska tajt. Ett typiskt exempel på sådana trafikmiljöer där jag underskattat den uppleva risken. Hemmablindhet igen alltså...

Så om kommunen ska få ordentligt med input vilka förbättringar som behövs för cyklisterna, så krävs det en ordentlig research vilka brister som gör att en del undviker att cykla. Det räcker inte bara med att bygga nya cykelbanor. Det krävs en ganska kontinuerlig koll på hur cykelmiljöerna fungerar. Tidigare hade kommunen bjudit in ett antal cyklister för att få förslag på förbättringar. Och då ska det inte bara vara cykelentusiaster som får berätta hus stan funkar för cyklister. Hör även med äldre och yngre, med både män och kvinnor. Även bilister och yrkesförare kanske har något vettigt att säga om hur Nyköpings cykelmiljöer fungerar, för de kan ju se cyklingen från ett annat håll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar