Inte fler bilvägar. Gäller även Nyköping.

I förra veckan presenterade trafikverket sitt betänkande för framtidens transportsystem, den så kallade kapacitetsutredningen. Och här fanns en del intressanta slutsatser för oss som tycker vi ska ta klimathot på allvar, och anser cykeln potential för vardagsresor är långt ifrån utnyttjad.

Trafikverket anser att det krävs en 20-procentig minskning av biltrafiken för att klara klimatmålet till 2030, även när man räknar med teknisk utveckling i form av energieffektivare bilar, alternativ bränslen och eldrift.

Man kan då inte annat dra slutsatsen att det är färdigt med satsningar på att öka kapciteteten i bilvägnätet. För att nå dessa mål, alltså färre bilar i trafik,  är det istället satsningar på kollektivtrafik, cykel och gång-trafik som ska lösa många av behoven att resa.

Det här är en utredning som måste plöjas av varenda politiker och tjänsteman som fattar beslut om transporternas och resornas infrastruktur. För slutsatserna är tydliga, att bilepoken nu går mot en avveckling, eller åtminstone att bilarnas roll och betydelse minskar. Säkert smärtsamt för en del, som kramat bilen genom hela livet. Men nu är det dags att släppa den tröstenappen.

Visst kommer det att byggas en och annan ny väg, främst till nya bostadsområden, här i Nyköping. Men en del storslagna vägsatsningar om ibland föreslagits, kan vi definitivt begrava. Hamnvägen förlängning är en sådan. Att förlänga Järnvägsgatan som en stor trafikled upp till Skavsta, har varit på förslag. Det kan vi också glömma. Dessa kommer inte att behövas, trafiken kommer att få plats på det befintliga vägnätet.

Nyköpings kommun har ju en käck slogan om hållbar tillväxt. Ska man leva upp till dess verkliga innebörd, så är ska man nog fundera på om tillväxt av bilvägar kan ingå i det begreppet. Eftersom tillväxten av bilvägar nu ifrågasätts starkt, kanske man över huvudtaget bör fundera om det verkligen finns “hållbar tillväxt”. Tillväxt innebär ju per definition ökad användning av resurser, och det kan ju en 5-åring räkna ut att det i långa loppet inte är hållbart.

Strömsholm är stulen, tack o ajjö.

"Ni tror att det här är enkelt? Vänta bara tills jag har förklarat…" Foto: Bo Höglander.

Lasse och hans Strömsholm. Foto: Bo Höglander.

På onsdagen var Lasse Lindberg en lycklig man. Hans trampade sin Strömsholm till veckans GG-lunch vid Stenbro salonger. Stolt förevisar han den blåmålade cykeln för sina lunchkamrater som nog är lite avundsjuka på Lasses fina hoj.

Men fortsättningen är inte lycklig. På torsdagen kl 15 ungefär knycker någon Lasses cykel. Den stod då parkerad utanför LRF-konsult, alltså “Glödlampan”, Bagaregatan vid Vandrarhemmet i centrala Nyköping.

Man kan alltså inte vara säker på att få ha sin cykel ifred, inte ens mitt på dagen.

Vilket föranleder Lasse Lindberg att uttrycka sin sorg och frustration med följande rader i ett mail med bilden ovan:

Snacka om den lycka som varar 

trots att man gnetar och sparar. 

Strömsholm är stulen, tack o ajjö. 

 Trist så man nästan kan dö.  

stående bland tre glada karlar. 

Minnet är dock en lycka som varar

Någon som sett Lasses fina cykel, undrar till sist bloggaren? 

Brist på p-platser? Inte vad jag märkt...

Inga p-problem på två hjul. Det är gott om cykelparkering i Nyköping. 

En återkommande diskussion i Nyköping är bristen på p-platser för bilar i stans centrala delar. Jag har lite svårt att förstå bekymret, endast någon enstaka gång under de 20 år jag bott i stan har jag haft bekymmer var jag ska dumpa bilen i stan. Nu hör det inte till vardagen att jag tar bilen till stan, men det händer.

Visst, nej det finns inte någon jättestor parkering eller gigantiskt p-hus där man alltid hittar platser. Men det finns gott om p-platser utspridda här och där. Normalt sett hittar man någon. Kan endast tänka mig att detta är ett bekymmer på fredagseftermiddagarna, och då i trakterna kring Systembolaget. Då kan det vara rörigt, men med cykeln kommer man fram utan bekymmer. För bilarna är det svårare, men det är frivilligt att välja bil, om man nu gillar att trängas och skuffas med andra likasinnande.

Men politikerna känner ett tryck, att göra något. Nyligen presenterade kommunen planer på ett p-hus med för cirka 300 bilar nära Västra Viadukten intill centrum. En mångmiljonsatsning med mycket tveksam nytta i förhållande till kostnaden att bygga och driva. Förmodligen behövs detta bara på fredagseftermiddagarna, men frågan om bilisterna som ska till Systemet kommer att nyttja det, när de ser biljettpriset att stå här. En del lär nog välja det nya "bolaget" som ska öppnas vid Brandkärr/Gustafsbergs köpcentrum. Det lär avlasta en del trafik från centrum, just när biltrycket är som högst.

I övrigt, p-platser för cyklar? Ingen brist alls i stan, även om inte alla cykelställ är så fräscha. Och finns det inte cykelställ kan man ändå bli av med cykeln utan att den står ivägen. Nej, jag vet att inte alla biltransporter kan ersättas med cykel, men förvånansvärt många ända. Alla bilresor är inte nödvändiga, många sker bara av ren slentrian, jag-åker-alltid-bil.

Så vad är problemet?

Troligen att kommunen riskerar plöja ned pengar i ett p-hus som inte behövs.

Miljöbilar! Men elcyklar då?

Nyköpings kommun är bra på att använda miljöbilar i verksamheten,
berättar kommunen på sin hemsida. I en jämförelse mellan Sveriges
kommuner hamnar Nyköping på plats 22 av de 158 kommunerna som deltog i
undersökningen som Miljöfordon Syd sammanställt.

Andelen miljöbilar hade under 2011 ökat till 79 procent.

Ännu högre upp i jämförelsen hamnade kommunen när det gäller
miljöbilar med max fyra passagerare. Här kom Nyköping på 11:e plats.
Placeringen för trafiksäkra fordon blev 26, klimateffektivast
fordonspark plats 38 och energieffektivitet plats 66.

Alldeles utmärkt att kommunen har mer miljövänliga bilar. Men det
räcker inte om vi ska ta klimatfrågan på allvar. Det är tydligt att
exempelvis tvågradersmålet inte kommer att uppnås. Då krävs mer
omfattande förändringar av hur vi reser. Elcyklar är definitivt mer
energisnålt och klimatvänligt än miljöbilar. Många kommuner har börjat
köpa in elcyklar nu. Men veterligen inte Nyköping. Ska Nyköping ligga
på topp inom miljöutvecklingen, så är det dags att på allvar titta på
elcyklarna inom delar av de kommunala förvaltningarna.

Bil plus mat = fler kilon

Tillgången på billig mat och tillgången på motoriserade transportmedel har ökat de de senaste decennierna. Absolut en bidragande orsak till, den tillväxt vi kan se kring många midjor.

DN.se berättar idag om att männens medelvikt ökat 7,3 kilo sedan 1980. På samma tid har kvinnorna gått upp 4,9 kilo. DN:s artikel handlar mycket om att övervikten sliter hårt på knäleder och leder till att många måste operera in nya knäleder. För en kostnad av 90.000 kr per operation. Det utförs cirka 13.000 sådan operationer om året. 1.170 milj kr!!!

Var kommer då cykeln in här (det är ju en cykelblogg)? Ja, den som inte kan räkna ut det kan ju fortsätta att åka bil. Som straff. Vi andra fortsätter cykla, och är nöjda med det.

Inga fler löjliga bilresor i Nyköping?

Nyköping kommun kommer att avsätta 50.000 kr (om kommunstyrelsen fattar beslut 23 april ) för att få fart på intresset för cykling i stan. Dessa pengar ska i huvudsak gå till påverkan, alltså för att vrida till attityden till cykling. Inte någon större summa, så det gäller verkligen att satsa på något som ger utdelning.

Det är bara att hoppas att det inte blir trista och präktiga kampanjer, typ “du cyklar väl med hjälm”, eller “din hälsa blir bättre med cykel”, “du sparar pengar och tid med cykeln”. Sånt känner de flesta till, ändå envisas de med bil. För att bryta bilkramandet krävs lite tuffare artilleri, som humor eller provokation.

En smart kampanj som körts i några av landets sydligaste kommuner är “Inga löjliga bilresor”. Kampanjen går ut på att folk får skicka in beskrivningar av sina onödigaste och löjligaste bilresor. Efter att ha läst en del exempel, vet jag inte om man ska skratta eller gråta. Kul är att bilisterna ändå har insikt och vågar dela med sig av sina totalt onödiga bilresor. Men sorgligt att se hur hårt bilbereondet är.

Ett exempel jag hittade:

“ Ta hunden i bilen, köra 5 min för att komma dit man vill rasta hunden. En sträcka som hunden gärna gått och människan hade behövt gå. Sitter alldeles för mycket på asset. “ 

Såna historier blir snackisar, och får nog en och annan bilist att tänka till.

Tut, tut, flytta på dig cyklistskrälle

Nyköpings bilister är för det mesta riktigt hänsynsfulla mot oss cyklister. Nästan överdrivet faktiskt. De envisas med att släppa fram oss vid övergångsställen fast vi enligt reglerna inte har samma  förmåner som de gående, där bilisterna är skyldiga att ge företräde. Man får tacka för denna vänlighet och hänsyn!

Fast idag blev jag utsatt för en riktig surgubbe. Efter veckans GG-lunch skulle jag hoja hem från Stenbro salonger. Alldeles utanför håller man på att bygga om gatan, lägga till en rondell. Gång- och cykelvägen var omöjlig att använda på grund av arbetena, så det var bara att cykla längs bilvägen som är tydligt markerad som vägarbete. Rätt snart märker jag att det ligger en WV Golf några meter bakom mig, tätt intill. Efter 100 meter tar jag sikte mot att komma tillbaka på cykelbanan, och drar mig utåt mot vänster över körbanan. Jag ligger alltså lite iväg för bilen. Men det skulle jag inte gjort. Plötsligt hör jag ett ilsket signalhorn bakom mig. Tut!!!!

Jag vinkar avvärjande. En sekund senare hittar Golfens förare ett utrymme och kommer susande strax bredvid mig. Ser att det är en äldre farbror vid ratten. Absolut pensionär. Så bråttom, på väg till sjukan? Nej, troligen bara på väg till mataffären, för längre fram ser jag att han svängt in på vägen mot Brandkärr/ Gustavsbergs handelsområde.

Förmodligen någon som inte suttit på cykel på många decennier. En gammal bilknarkare, som fick abstinens när han tvingades sakta in några sekunder för en cyklist.

Tack och lov är gamla tutande bilgubbar ett utdöende släkte. Allt fler bilister förstår att vi cyklister är viktiga, och att man ska vara rädd om oss. För ju fler som cyklar, desto färre bilister på gatan. Och då kommer de som verkligen behöver köra fram lite smidigare.