Tut, tut, flytta på dig cyklistskrälle

Nyköpings bilister är för det mesta riktigt hänsynsfulla mot oss cyklister. Nästan överdrivet faktiskt. De envisas med att släppa fram oss vid övergångsställen fast vi enligt reglerna inte har samma  förmåner som de gående, där bilisterna är skyldiga att ge företräde. Man får tacka för denna vänlighet och hänsyn!

Fast idag blev jag utsatt för en riktig surgubbe. Efter veckans GG-lunch skulle jag hoja hem från Stenbro salonger. Alldeles utanför håller man på att bygga om gatan, lägga till en rondell. Gång- och cykelvägen var omöjlig att använda på grund av arbetena, så det var bara att cykla längs bilvägen som är tydligt markerad som vägarbete. Rätt snart märker jag att det ligger en WV Golf några meter bakom mig, tätt intill. Efter 100 meter tar jag sikte mot att komma tillbaka på cykelbanan, och drar mig utåt mot vänster över körbanan. Jag ligger alltså lite iväg för bilen. Men det skulle jag inte gjort. Plötsligt hör jag ett ilsket signalhorn bakom mig. Tut!!!!

Jag vinkar avvärjande. En sekund senare hittar Golfens förare ett utrymme och kommer susande strax bredvid mig. Ser att det är en äldre farbror vid ratten. Absolut pensionär. Så bråttom, på väg till sjukan? Nej, troligen bara på väg till mataffären, för längre fram ser jag att han svängt in på vägen mot Brandkärr/ Gustavsbergs handelsområde.

Förmodligen någon som inte suttit på cykel på många decennier. En gammal bilknarkare, som fick abstinens när han tvingades sakta in några sekunder för en cyklist.

Tack och lov är gamla tutande bilgubbar ett utdöende släkte. Allt fler bilister förstår att vi cyklister är viktiga, och att man ska vara rädd om oss. För ju fler som cyklar, desto färre bilister på gatan. Och då kommer de som verkligen behöver köra fram lite smidigare.