söndag 23 januari 2011

Är man stor och stark måste man vara snäll!


Många bilar, men för det mesta hänsynsfulla mot cyklister.

En bil väger över ett ton, har minst 100 hästkrafter under huven, och kan bli en dödlig projektil för oss oskyddade trafikanter. Men hur farlig bilarna är för oss cyklister, och gående, beror förstås på hur föraren hanterar sin bil.

Om bilisterna hela tiden tränger sig, stressar och hela tiden håller på sin rätt, så ökar ju risken för sammanstötningar. Men min erfarenhet är att Nyköpings bilister faktiskt är rätt omtänksamma om oss på cykel, och för alla del gående.

Respekten för cyklar vid övergångsställen är närmast överdrivet hänsynsfull. Trafikreglerna säger ju att gående ska släppas fram vid övergångsställen, men det finns inte samma lagkrav att lämna företräde för cyklister. Men väldigt många bilister saktar in och stannar, för att släppa fram mig på cykeln. Denna vänlighet kan faktiskt krångla till det ibland, när jag stannar en bra bit från korsning och övergångsställe, för att invänta en lucka i bilflödet. Ändå är det någon som ska släppa fram, stannar i onödan och orsakar köer, trots att jag försöker se ointresserad ut och tittar åt annat håll.

Men i korsningar där högerregeln gäller verkar vänligheten och det goda omdömet vara borttappat. Högerreglen respekteras ofta dåligt av Nyköpings bilister. Jag kan komma från en tvärgata från höger och ska över, men alldeles för ofta så tvingas jag väja och bromsa, för att bilisten inte begriper hur högerregeln fungerar.

Någon enstaka gång - under mina 20 år i Nyköping - har jag blivit prejad av slamsiga bilister, men det är inte ofta. Det var länge sedan sist (dock blev jag tutad och utskälld av en bilist förra våren, när jag cyklade i en rondell - hur orkar de?).

Bortsett från slarvet med högerregeln är Nyköpings bilister tillräckligt aktsamma om oss på 2 hjul. Och detta syns i olycksstatistiken, det var länge sedan någon cyklist omkom i Nyköping. Jag kikar i vägverkets statistik, som dock inte finns på kommunnivå. I Södermanland får man gå tillbaka till 2006 för att överhuvudtaget hitta några dödade cyklister, det året omkom två. Men cykelolyckor med personskador händer förstås, men jag kan inte påminna mig några allvarligare under senare år här i Nyköping (rätta mig om jag har fel).

Men trygghet är inte bara siffror i olycksstatistik, det är en upplevelse. Tyvärr tror jag att mängden bilar skapar en viss osäkerhet för oss på 2 hjul. På cykeln tycker man det är ett ständigt svischande av bilar, som susar förbi i hög fart, och det behövs inte mycket fantasi för vad en närkontakt med en tvåtons SUV i 50 km/tim skulle innebära för cyklisten.

Det kunde gärna vara färre bilar, det skulle vara trevligare för oss cyklister. Färre bilar skulle per automatik säkert göra att fler vågar cykla, framför allt tror jag föräldrar skulle våga släppa ut sin barn mer i trafiken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar