Men vi får väl ändå utgå från att siffrorna säger något om utvecklingen. Då kan följande iaktagelser vara värda att notera:
• Nyköpingsborna tycks inte ha blivit ett mer cyklande folk över de senaste decenniet. Som mest var det 2001 med 16988 räknade cyklister. 2009 var det 15130 cyklister och 2010 var siffran 13428.
• Antalet cyklister till och från Arnö förefaller att minska över åren, trots att Arnö en stadsdel som fått fler bostäder och innevånare. 2001 var det 1842 cyklister till Arnö på räknedagen, år 2009 var det 1346, år 2010 var det 1178.
• Även vid räknepunkten Stockholmsvägen har skett en kraft minskning över åren. Men här är det inte säkert att det handlar om en verklig minskning, eftersom det finns många alternativa cykelvägar i området.
Det här ser definitivt inte bra ut. Eftersom innevånarantalet ökar, så är det också biltrafiken som ökar på Nyköpings gator. Jag citerar direkt ur en kommunal rapport om trafikutvecklingen i Nyköping:
Resultaten av räkningarna visar att trafikarbetet (ett mått på biltrafikens storlek räknat i tusen fordonskilometer) i Nyköping förändras relativt lite genom åren fram till år 1999. Räkningen hösten 1999-våren 2002 innebar ett trendbrott eftersom trafiken under den perioden ökade med 7-8 %. Under senaste 3-årsperioden har trafiken ökat ytterligare med 5,4 %. Sammanlagt har trafiken ökat med 13,5 % från 1990.
Alltså fler och fler bilar på våra gator. Detta visar att kommunens trafikpolitik och trafikåtgärder för att gynna cyklar inte haft någon större effekt. Kanske ingen effekt alls. Det borde stämma till eftertanke! Gör vi rätt saker för cyklisterna? Gör vi tillräckligt för att locka till cykling?
En annan tolkning är att stan trots allt blivit cykelvänligare, men vi har fått det bättre ekonomiskt, och med mer pengar blir det mer bilar och mer trafik. Vi avstår cykeln då vi tycker oss ha råd bil. Tillväxten har sina tråkiga sidor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar