tisdag 15 november 2011

Trampa vidare trots vinter?



Min vintercykel är redo!

På morgnarna är kvicksilvret nere och under nollstrecket. Vintern står för dörren, och det börjar redan bli glesare på cykelbanorna. Och än glesare blir det när snön verkligen kommer.
Men behöver det verkligen vara så?

Visst finns det vinterdagar när det är riktigt motigt att cykla. Om det blåser 10 sekunders motvind och snön vräker ned i ansiktet krävs det både motivation och kondition. Likaså om man sätter sig på cykeln kl 5 på morgonen, och cykelbanorna ännu är oplogade. Då är det tufft.

Men jag har cyklat många vintrar i Nyköping, och mina erfarenheter är att det borde fungera för de allra flesta, åtminstone kortare sträckor (upp till 5 kilometer). Det går inte klaga på att cykelbanorna plogas dåligt. Nyköpings kommuns snöröjare gör ett riktigt bra jobb för oss cyklister.

Däremot kan det vara moddigt och svårframkomligt på många av stadens centrala gator. Orsaken är helt enkelt att gatorna är trånga och de parkerade bilarna många, vilket gör det svårt för snöröjningen.

För att vintercyklingen ska bli njutbar och säker hänger också på din utrustning.

Själv har jag en mountainbike med grova däck och många växlar som vintercykel, vilket är oslagbart när det är moddigt och uselt plogat. Den tuggar sig igenom det mesta, även om man ibland får ta i. Andra cyklister använder dubbade däck på vintern, då de är rädda för isfläckar. Själv undviker jag dubbar då de har rykte om att göra cyklingen tung. Min mountainbike rullar faktiskt riktigt lätt, trots sina grova däck.

Skaljacka med huva som kan dras över huvudet behövs är ett måste, åtminstone när det snöar. Och så en halsduk, finns det något värre än kalluft som viner mot halspartiet. Brrr....

Men som sagt, vissa dagar är vädret alltför eländigt, så det inte funkar med cykeln. Då har vi stadbussarna, och visst finns det dagar när man kan bilen.

Man väljer alltså färdmedel efter resebehov och yttre omständigheter. Källsortering av resan, är ett begrepp jag stött på. Alltså inte bilen slentrianmässigt till allt. Ungefär som man inte använder hammaren till allt, man väljer mellan olika verktyg beroende på vilken uppgift som ska lösas. Svårare än så är det inte.

Björn Åslund

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar