Oljepriset är nu historiskt lågt. Det kan tycks som en möjlighet att tanka billigt och köra mycket bil. Men den något oväntade slutsatsen är att det öppnar tydliga möjligheter att avveckla och minska behovet av diesel och bensin.
Kostnaden att tanka har sjunkit med flera kronor per liter. Blir detta långvarigt kommer det att sända signaler att bensin/diesel är billigt, och alternativ som elbil dyrt. Om inget görs så riskerar detta att övergången till klimatsmartare trafik att bromsas upp.
Det låga oljepriset tycks kunna bestå under ett antal år, att döma debattartikeln av Marian Radetzki, professor i nationalekonomi.
Min uppfattning är att det därför finns utrymme för politiska ingrepp, i klartext att höja skatten eller koldioxid-avgiften på fossila bilbränslen. Visserligen finns det en liten högröstad minoritet som kommer att skrika högt, men majoriteten av bilisterna tycks ju klara 15 kr/litern som bränslet tidigare kostade. Så det finns utrymmet för skattehöjningar utan att folket går på knä.
Vi kan konstatera att de tidigare höga bränslepriserna har ju gjort att bilarna blivit allt mer energisnåla, och den utvecklingen måste pressas vidare. En modern dieselbil drar kanske en halvliter per mil. Bränslekostnaden är kanske 6-7 milen då, vilket är en ganska liten del av bilens totala milkostnad på över 40 kr. Några kronor mer spelar liten roll för den totala bilkostnaden.
En skattehöjning på några kronor per liter skulle ge staten ordentliga inkomster, vilket skulle kunna användas till styrmedel som gynnar elfordon, kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykling m m.
Det märkliga är alltså att det låga oljepriset ger oss en gyllene chans att ytterligare befria oss från beroendet av fossil och miljöskadlig bensin och diesel.
Och med lägre efterfrågan på oljan så sjunker världsmarknadspriserna troligen ytterligare, vilket i sin tur ger ytterligare möjligheter/nödvändigheter att höja skatter/CO2-avgifter, som i sin tur kan gå till alternativen.