Varsågod, ännu ett bra exempel att kopiera

Det är hårt att se hur Nyköpings kommun inte tar del i alla goda exempel runt om i landet, hur man kan öka cykling och kollektivtrafik med enkla medel. Halmstad har kört sitt elcykelprojekt i flera år med gott resultat, och fortsätter 2017. Det är bara för Nyköpings kommun att kopiera, om man vill få fler att cykla, eller elcykla.

Kopierar texten direkt ur pressmeddleandet

Pressmeddelande 2016-11-24

Halmstads kommuns elcykelprojekt uppmärksammas internationellt – igen!

 

I våras tilldelades projektet Elcyklist 2015 utmärkelsen National Energy Globe Award Sweden 2016. Nu är samma projekt nominerat till Euro-China Green & Smart City Awards 2016.

 

I projektet Elcyklist 2015 fick 300 Halmstadbor låna varsin elcykel under en period och hjälpte därmed till med att minska utsläppen till luft,trafikbullret och trängseln i Halmstad. Projektet pågår även under 2016 och 2017.

 

– Syftet med projektet är att få bilister i Halmstad att ställa bilen och istället välja elcykel. Kan vi genom dessa priser inspirera andra städer i andra länder att starta liknande projekt så är det fantastiskt, säger Katarina Löfquist, projektadministratör hållbart resande, Halmstads kommun.

 

Mätningar på fem broar i stan visar att cykeltrafiken har ökat med cirka 4,5 procent i år jämfört med förra året.

 

– Samtidigt som det är roligt att projektet uppmärksammas internationellt vill vi att projektdeltag-arna själva ska få känna att de är med och utvecklar staden i positiv riktning. Fler halmstadbor har möjlighet att känna att de är med i ett väldigt bra projekt. Att cykla ger fördelar för din egen hälsa och ekonomi. Undersökningar visar att man mår psykiskt bättre när man cyklar eftersom man får många sinnesintryck under tiden. Det är bra både för både kropp och själ, säger Katarina Löfquist.

 

Fakta Projektet Elcyklist 2015

-          100 elcyklar lånades ut varje period = totalt 300 Halmstadbor lånade en elcykel

-          Tre perioder à 2-3 månader: vår, sommar och höst

-          Tillsammans cyklade deltagarna över 97000 kilometer

-          Närmare en tredjedel av deltagarna valde att köpa ut en elcykel efter projektet

-          Över 80 procent angav i utvärderingen att de skulle fortsätta cykla i någon form

-          Cirka 70 procent av deltagarna angav att de trodde sig ha påverkat människor i sin omgivning till att börja cykla eller elcykla

 

Bakom utmärkelsen Euro-China Green & Smart City Awards 2016 står franska Fondation Prospective et Innovation som står grundades 1989. De har som mål att förutspå utvecklingen och främja förnyelse på alla nivåer, från global styrning till lokala innovationer. Med utmärkelsen samarbetar de med China Center for Urban Development.

 

Läs gärna mer om projektet på www.halmstad.se/elcyklist

 

För mer information, kontakta:

Katarina Löfquist

Projektadministratör hållbart resande, Halmstads kommun

Telefon: 035-13 73 97, 070-374 16 29

Vad väntar Nyköping på? Det går ju att locka bilister

I Östergötland (se länk nedan) lät man en mindre grupp bilister få testa bussen ett par veckor. Flertalet av bilisterna blev positivt överraskade över hur bra bussen är. Cirka tre månader efter försöket var det 39 procent av deltagarna som fortsatte att resa med buss. Man kan gissa att det innan försöket fanns en del fördomar bland bilister om busstrafiken, som därför fortsätter sitt bilåkande. Men bilister är också människor, och när de väl fick chansen att testa, så var bussen inte så krånglig.

http://www.bussmagasinet.se/2016/11/bilister-som-testat-gillar-bussen/

Sådana liknande pröva-på-projekt har genomförts i många områden runt om i landet. I Västra Götaland har man gjort det i stor omfattning under flera år tillbaka, då man fått bra utfall med nya resenärer.

Här i Nyköping är det märkligt. Inga liknande satsningar för att få bilister att pröva de lokala bussarna under några veckor. Synnerligen märkligt att inget hänt i höst, när Sörmlandstrafiken dessutom infört ett nytt biljettsystem i bussarna, som på många sätt är riktigt fördelaktigt. Här finns det något nytt och bra att locka bilisterna och andra nya resenärer.

Nog är det lite märkligt att vi i Nyköping, inte ens någon gång, får se sådan marknadsföring av kollektivtrafik som bevisligen ger resultat på andra håll. Kanske räcker det med att cirka 8 procent av resorna i kommun sker med bussarna? Och att stans bågnar gator under all biltrafik (åtminstone under rusningstrafik) - tja, det kanske är en naturlag som inte ska utmanas?

Varför cyklar man inte? Kan det motverkas?

Det första stycket är citerat ur en rapport från CyCity, som är ett ambitiöst projekt för att bidra till bättre cykelstäder. Kan man tydligt peka på orsaker till folk avstår från att cykla, så ökar också möjligheter att göra något åt saken.

Rädsla för att bli påkörd av motortrafik är ett vanligt skäl att inte börja cykla i större städer. Avsaknad av cykelbanor och bullrande motortrafik i hög hastighet är andra viktiga skäl att människor hindras från att cykla. Många väljer att köra bil istället för att cykla på korta resor eftersom det förstnämnda är eller uppfat- tas som bekvämare. Men det kanske vanligaste skälet till att någon för en kortare eller längre tid slutar att cykla är att man får sin cykel stulen. I Sverige stjäls varje år cyklar för mer än 100 miljoner kronor. Få åter- fås av sina ägare. Cykelstöld är ett av de vanligaste egendomsbrotten en familj kan råka ut för. Rädsla för att få sin cykel stulen hindrar också många att använda sin bästa cykel. Istället använder många en billigare och sämre underhållen cykel på sina vanligaste resor, vilket påverkar trafiksäkerheten negativt. En lösning är fler cykelparkeringar av hög stöldskyddskvalitet vid stationer, arbetsplatser och skolor. 

Jag är övertygad om att det ligger åtskilligt i CyCitys analys. Jag följer en del Facebook-grupper om cykling, och just det är lås och förvaring av dyra cyklar är återkommande frågor. Många gånger uppstår bekymret på man bor i flerfamiljshus, där det saknas bra cykelförvaring. Alltså lätt åtkomliga cykelrum med säkra lås. Ska man då släpa upp cykeln i trappor eller hiss för att ha den lägenheten, eller ha den i trapphuset (vilket oftast inte är tillåtet pga av utrymningsskäl), börjar det bli bökigt. Somliga släpper därmed cykeltanken.... Åtminstone tanken på en bra cykel, som gör cyklandet till en njutning. Istället vinglar man runt på något billigt skräp, som inte är trafiksäkert, men inte så stöldbegärligt.

Samma sak när det gäller arbetsplatser och offentliga cykelparkeringar. Är det bra cykelställ där man säkert kan låsa fast sin dyrgrip, så kan man ju lugnt välja en välutrustad, säker och snabb cykel. Utan att oroa sig.

Nu under höst och vinter blir frågan om väderskydd också allt mer brännande. Finns risken att cykeln är blöt och kall, eller totalt översnöad, så kan det vara en anledning att ta bilen eller bussen. Nyköpings kommun har en cykelplan, som har ett antal år på nacken. Någon ny plan finns inte. Men där sägs att det ska finnas väderskyddad cykelparkering vid kommunens arbetsplatser. Men sådana väderskydd syns inte till. Vid äldreboendet Myntan som invigdes för några år sedan finns gott om cykelställ, men inga tak eller väderskydd. Så är det också många fler cyklar utanför under sommarhalvåret där.

Om inget händer? Ja vi cyklister har inget annat val än att berätta om behovet av bra cykelparkering. Så tjata på hyresbolag och fastighetsägare. Och kommunen och kommunpolitiker kan ju få höra att vi cyklister finns och har behov.

Förslagsvis mailar man sina önskemål till kommunens tekniska förvaltning.tekniska.divisionen@nykoping.se

Miljoner finns till mer hållbart resande. Sök!

Här på bloggen har jag vid ett otal tillfällen lyft behovet av mobility management-åtgärder i Nyköping, alltså åtgärder som kan påverka attityder och beteende till ett mer hållbart resande, mer till fots, mer cykel och mer kollektivtrafik.

I dagens SN (papper sid 8) är det en stor artikel om det statliga investeringsstödet Klimatklivet, som alltså ska gå till åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser. I artikeln konstateras att efterfrågan och ansökningarna mattats av. Samtidigt ökar regeringen anslaget med hela 1,6 miljarder kr. Uppgifter från naturvårdsverket tyder på ett ganska måttligt intresse från Sörmländska kommuner, och från länsstyrelsens klimatsamordnare Emelie Österqvist kommer signaler om vi i Sörmland borde söka detta mer.

Emelie Österqvist får avrunda artikeln med att konstatera att störst klimatnytta görs genom att minska användning av fossilt bränsle inom transporter.

” Jag vill också gärna se fler ansökningar till mobility management-åtgärder, som kan påverka vårt beteende och attityder till mer hållbart resande ” säger hon till SN.

Alltså pengar finns att söka. Det finns också mången god erfarenhet av mobility management runt om i Sverige.

Jag förväntar mig faktiskt att Nyköpings kommun tar tillvara denna möjlighet. Det är ju närmast tjänstefel att inte söka från Klimatlivet nu. Bland annat då kommunen i våras antog en transportstrategi (för Nyköpings tätort och Skavsta), som säger att man i första hand ska planera enligt fyrstegsprincipen. Där är första steget åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt.

Löven sopas upp, men är det på rätt ställe?

Idag stötte jag på kommunens städpatrull, en sopmaskin som tar upp löv på cykelbanorna. Riktigt bra initiativ att städa bort de gula höstlöven, som är så slippriga, och ökar risken för omkullkörning.

Men jag undrar lite över hur kommunens prioritering av de cykelbanor som sopas. Sett från perspektivet cyklist, så ser jag främst att man sopar på cykelbanor i och intill lövskog, där cykelbanan är slingrig, och där det är många cyklister och/eller gående.

Hala löv på cykelbanan vid Herrhagen kl 8.30 28 okt.
 Så har det varit i flera dagar.

Då vore cykelbanan i skogen från Herrhagen på Arnö mot stan en prioriterad sträcka. Och knappast cykelbanan mot Örstig särskilt angelägen.

Men så var inte fallet. Cykelbanan mot Örstig var rensopad på fredagens morgon, medan cykelbanan genom skogen vid Herrhagen var täckt med löv.

Så det vore kanske dags för kommunen att ta reda på vilka cykelbanor som verkligen blir fyllda med hala löv. En sådan kartläggning är ju en engångsinsats, eftersom löven ju faller på samma plats varje år. Så har man sedan en arbetsinstruktion, som visar var man sopa där det verkligen behövs, och helt enkelt avstå på platser där behovet är litet.

235 milj kr men ändå inte låsbara cykelställ

En dryg månad efter Hjortensbergsbadet öppnade efter den genomgripande renoveringen var det så dags för bloggaren att begå premiärdoppet. Äntrade min Scott e-bike och trampade iväg genom stan i god fart. I börja med medvind med motorn avstängd, eftersom cykeln rullar riktigt lätt. Men sista biten var det både uppförsbacke och motvind, som dock cykeln forcerar även på eco-läge utan större knot. Visst får jag trampa också....

Den nya cykelparkeringen.

Vart ska då parkera dyrgripen (japp, detta är ingen lågpriscykel) säkert vid badet? De gamla betongblocken som ska föreställa en cykelparkering finns kvar, men dessa går inte att låsa fast cykeln i. Men ser inga andra cykelställ. Så jag fulparkerar synligt framför badet (den står inte i vägen, men väldigt synligt). Frågar personalen om bra låsbar cykelparkering. Får höra något om en cykelparkering bortåt bilparkeringen. Den såg jag inte.

Men efter badet hittar jag den. En målad rektangel på asfalten med en cykelsymbol. Det är allt. Inga cykelställ eller annat där man kan låsa fast cykeln. Känns som något man kommit på i efterhand. Visst vi har badbesökare som cyklar, dessa borde väl få något. Men jag skulle definitivt ta mig en funderare, innan jag ställer en dyrbar cykel här, när det inte finns något stadigt att låsa fast den i.

Men detta är ju närmast en parodi på cykelparkering, åtminstone när man betänker att renoveringen gick lös på hela 235 milj kr. Det borde väl räckt till åtminstone ett litet cykelställ. Men nu råkar denna slutnota vara lite mer än de 147 milj kr som kommunen budgeterat renoveringen. Så man kan ha viss förståelse för att det var dags att dra i den ekonomiska nödbromsen och skippa cykelställen. Några ordentliga cykelställ hade ju trots alltså kostat ett antal tusen kronor.  

Nåväl. Denna lilla brist ska väl gå att rätta till i efterhand? Vi får se!

"Vad håller du på med? Du kör ju för fan i 2 km/h?"

Många klagar på Östra Storgatans omgörning till gåfartsgata. Inte så att folk har något emot att begränsningarna för biltrafiken, utan det handlar mer om bilister som kör för fort och att den trånga gatan skapar farliga situationer i mötet med gångtrafikanter och cyklister.

När vi ända pratar om fortkörare, skulle jag vilja inkludera cyklister. Visst finns det bilar som brakar på riktigt ordentligt, men antalet cyklister som inte respekterar fartgränsen 7 km/h är i princip noll.

Jag erkänner, jag klarar det inte. 7 km/h är riktigt sakta och blir faktiskt lite småvingligt. Kring 9-10 km/h (cykeln har mätare) är det åtminstone inte några problem med balansen.

Men maximalt 7 km/h funkar inte på cykel, i synnerhet om man är gammal och har lite bekymmer med balansen.

Men så över till dagens bekymmer. Cyklade ut från centrum på Östra Storgatan i lugnt tempo. Alltså kring 9-10 km/tim. Snart märker jag att det ligger en bil bakom, jag hör den tydligt, vänder mig om ser att den bara är några meter bakom. Trampar lite till, men märker att bilen kommer allt närmre. Det börjar blir lite obehagligt.

Då rinner jag över. Bromsar och vänder mig, pekar på bilföraren, som vevar ned rutan. Och frågar upprört varför han trycker så när bakom.

Bild från situationen. Hade
kameran tillgänglig.

Bilisten blir förstås irriterad när han får skäll. Jag får höra att jag bara cyklat i 2 km/h, och att jag ska skaffa mig ett liv. 

När jag berättar att det är gångfart 7 km/h, och att jag faktist kör 9 km/h, börjar han gapa om att jag var en lagbrytare. 

Riktigt otrevligt, där vi stod och tjafsade högljutt åt varann. 

Rätt snart ändrade jag taktik. Insåg nu lägger vi ned detta, annars blir det bara värre. Önskade honom en glad dag. Då körde han vidare.

Just den här typen av situationer är något som oroat mig som cyklist på Östra Storgatan. Att man får hetsiga bilförare i baken som ligger å pressar på när man försöker hålla en riktigt låg hastighet. De tycker alltså att jag cyklar provocerande lusigt.

Så gåfart 7 km/h fungerar inte bra. Åtminstone inte om vi också ska ha bilar på Östra Storgatan.

PS. Kanske jag betedde mig dumt lackade ur på bilisten, som nosade mig i backen. Men jag kan garantera att de flesta nog skulle känna visst obehag med en stor fet tysk premiumbil som ligger sniffar en i baken. Ibland måste man få säga ifrån!

Ett nytt biljettsystem. Det ska vi väl berätta om eller...

Jag har tidigare bloggat om marknadsföringen och det nya biljettsystem vid Sörmlandstrafikens bussar. Men det finns anledning att gräva vidare.

Gör man en produkt ny och bättre, då ska man berätta det. Det kallas marknadsföring. Nyligen fick Sörmlandstrafiken bussar ett nytt modernt biljettsystem och en ny zontaxa. Här finns flera fördelar jämfört med det gamla, inte minst att Nyköping blivit en zon med samma pris för hela kommunen. För bara 24 kr kan man resa genom hela kommunen om man betalar med förbetald reskassa. Dessutom har Nyköping blivit gemensam zon med Oxelösund. Och så har vi lågtrafikbiljetten, som gör att man för 180 kr/månaden kan resa hur mycket som helst vid lågtrafiken.

Detta borde Sörmlandstrafiken och Nyköpings kommun, den senare finansierar en stor del av trafiken, berätta ordentligt och tydligt. Förslagsvis i återkommande tidningsanonser,  eller varför inte på bussarnas utsida. Eller på annat sätt.

SN 24 september

Jag blir milt sagt förvånad över hur försynt Sörmlandstrafiken och Nyköpings kommun marknadsfört förnyelsen, efter att ha kollat upp lite vad som gjorts.

Kollade igenom gamla SN på biblioteket för att se hur man annonserat. Bläddrade i tidningen under september (månaden innan premiären), dock inte alla nummer. Men hittade endast en annons den 24 september från Sörmlandstrafiken. Troligen har det varit ytterligare annonser, men det kan inte varit särskilt många.

Bläddrar i senaste septembernumret av kommunens tidning NY. Där hittar jag en liten notis om det nya systemet.

Bussarna ser ut som vanligt på utsidan. Inga nya budskap om ett nytt modernt biljettsystem. Dock inne i bussarna, på skärmar som används av det nya systemet, har det körts info om den nya biljetttaxan. Men detta når ju bara de redan övertygade bussresenärerna. Så det räcker inte.

Det tycks alltså vara en låg profil som gäller. Är det så att man inte tror riktigt på det nya biljettsystemet? Eller, vilket jag hoppas, att Sörmlandstrafiken går ut lite tuffare längre fram, när det nya systemet är  inkört och stabilt. (det tycks fungera att betala, men är tydligen problem med hållplats-informationen på skärmarna inne i bussarna).

Vilket fall som helst är det riktigt dumt att lägga massa skattepengar på ett smart biljettsystem, men sedan inte marknadsföra förbättringarna. För avsikten med det nya systemet måste ju ändå vara att locka fler till kollektivtrafiken.

Ska man värva nya resenärer måste man ut med ett tydligare budskap och i kanaler som syns och hörs. Jag har nyligen varit i Karlskrona, en stad där man nyligen satsat på ordentligt på att förnya och förbättra den lokala busstrafiken. Så här ser det ut i Karlskrona stadsbussar. Där berättar Blekingetrafiken om den förnyade och utökade stadsbusstrafiken i Karlskrona. Det är svårt att missa budskapet, på dessa reklampelare som rullar fram och tillbaka i stan från tidig morgon till långt fram på kvällen.

Varför ser vi inte liknande aktiviteter i Nyköping?

Transportstrategin, redan bortglömd?

I SN 4 okt får vi veta att är på gång ”kapacitetshöjande åtgärder” vid Gustavsbergs handelsplats, där trafiken är tät och rörig på grund av alla bilar som lockas dit. Jag tolkar dessa åtgärder som att vägnät och korsningar ska byggas ut, något som i princip alltid leder till mer biltrafik.

Min undran är då om kommunens trafikplanerare i detta fall följt principerna i den nya transportstrategin (togs av kommunfullmäktige 2 maj 2016)? Där framgår att man ska arbeta efter fyrstegsprincipen, vilken innebär att:

Steg 1. Tänk om. Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt.

Steg 2. Åtgärder som optimerar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon.

Steg 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder.

Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnader.

Redan på steg 1 tycks man ha missat. Här har valt att låta ett nytt stort varuhus att etablera sig vid en redan hårt trafikerad plats. Fast den etableringen beslutades nog innan 2 maj, men å andra sidan så borde ju trafikfrågorna varit en del av etableringen.

För övrigt så tycks kommunens trafikplanerare gärna hoppa över steg 1, 2 och 3, och går direkt på steg 4. Exempelvis ska en ny cirkulationsplats vid Östra Rundgatan/Lennings väg byggas. Det är en större ombyggnad som kommer underlätta för biltrafiken, vilket lockar fler att ta bilen. Å andra sidan så höjer cirkulationsplatsen säkerheten även för gående och cyklister, så det finns andra fördelar.

Men ska man följa transportstrategin och fyrstegsprincipen ska man börja med Steg 1, att påverka behov av transporter och val av transportsätt, för att få nyköpingsborna att gå, cykla mer, eller ta bussen. Visserligen bygger kommunen ut cykelbanor, och nu har vi fått ett modernt biljettsystem i busstrafiken med lägre priser. Men jag upplever inte att kommunen agerar enligt Steg 1, som egentligen bör genomsyra allt som påverkar den lokala trafiken. Då skulle vi få se tydliga åtgärder inom påverkan och kampanjer för cykling, gång och kollektivtrafik. Sådana ser vi inte mycket av här i Nyköping.

Så vad betyder transportstrategin egentligen? Hur omsätts den till praktiskt agerande? 

Marknadsföringen som missade

I helgen sjösatte Sörmlandstrafiken sitt nya biljettsystem, som innebär en hel del förändringar. 

Den nya taxa, Sörmlandstaxan, innehåller färre zoner och biljettyper än nuvarande. Överlag sänks priserna. Ett månadskort som gäller för resor i hela Sörmland kommer att kosta 790 kronor till skillnad från dagens 1 300 kronor. En särskild lågtrafiktaxa införs, vilket innebär att man för 180 kr/mån kan resa hur mycket som helst mellan kl 9-14 samt på kvällar och helger inom en zon, som exempelvis Oxelösund och Nyköping nu är.

http://www.sormlandstrafiken.se/sv/nyhetsarkiv/nya-priser-och-nytt-betalsystem-i-sormlandstrafiken-fran-1-oktober/

Men jag undrar hur Sörmlandstrafiken och Nyköpings kommun kommunicerat detta? Knappast tillräckligt. För i SN.se kunde vi läsa om att pensionärsorganisationer stått på torget i Nyköping under lördagen och krävt fria resor med busstrafiken. 

http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.4413060-pensionarer-i-nykoping-kraver-fria-bussturer

Märkligt att det sker just den dagen då alla fått möjlighet att resa till mycket lägre priser. Tidigare fanns ingen pensionärsrabatt eller lågpristaxa. Biljett en timme kostade kring 26 kr (har inte riktigt kollen faktiskt), och så fanns shoppingkortet där man kunde åka 3 timmar för 30 kr. Eller månadskort för cirka 450 kr.

Nånting stämmer inte här. För det förefaller aningen märkligt att pensionärer kräver fria resor just den dagen då vi verkligen får möjligheter att resa till betydligt lägre kostnad. Jag misstänker att pensionärsorganisationerna helt enkelt inte nåtts av budskapet om den nya Sörmlandstaxan och lågprisbiljetter. 

Kan det vara så att Sörmlandstrafiken och Nyköpings kommun inte kommunicerat förändringarna tillräckligt och tydligt?

Jag kan inte ge ett definitivt svar här, men jag kan konstatera att Sörmlandstrafiken har haft en del annonser i tidningen, men det har nog främst handlat om möjligheterna att byta gamla kort till nya. 

Men det är inte försent att göra rätt och göra bättre. Det är bara att ta nya tag, och verkligen berätta om fördelarna med den nya taxan. För lågpristaxan är verkligen en förmån som pensionärer kan få nytta av.

Därför missar Nyköping hållbart resande

Hållbart resande, bussarna
drivs av förnybart bränsle numera

Ett ofta återkommande tema på bloggen är Nyköpings kommuns svaga arbete kring hållbart resande eller mobility management, alltså påverkan och mjuka åtgärder som ska styra över resande till gång, cykel och kollektivtrafiken.

Det skulle kunna vara provåkarkort i kollektivtrafiken, lån av elcyklar eller tävlingar typ ”min löjligaste bilresa”. Detta är verkligen inte någon rocket science, utan sådana åtgärder är ganska vanliga runt om i svenska städer.

Själv har jag lobbat politiskt för att lyfta frågor kring mobility management åtgärder. Det räcker ju inte med att bygga bra cykelbanor och ge stan en bra busstrafik. Man måste också knuffan och puffa trafikanterna, så de släpper bilen, och prövar andra resealternativ. Men politikerna har svårt att få någon konkret ur händerna, vi ser väldigt lite av mobilty management-åtgärder här i stan.

Att det är ett bortglömt eller nedprioriterat område står klart.

Några färska exempel:

Den europeiska trafikantveckan som infaller i september för en krympande tillvaro. I andra städer kör man tydliga kampanjer. I Nyköping var den enda aktiviteten att man kunde få rösta på hur en nya stadsbuss ska målas.

Mer anmärkningsvärt är tystnaden kring Sörmlandstrafikens nya moderna biljettsystem, som går i skarp läge i morgon 1 oktober. Att döma av informationen blir det många tydliga fördelar som lägres priser; bland annat införs en lågtrafikbiljett till reducerat pris och längre resor inom kommunen blir billigare. (Läs mer om detta på Bussmagasinet)

http://www.bussmagasinet.se/2016/09/nytt-biljettsystem-och-nya-priser-i-sormland/

 Det är ju ett fantastiskt tillfälle att låta fler Nyköpingsbor pröva det nya systemet, genom en prövapå-kampanj. Någon sådan verkar inte vara aktuell. Kanske vill kommunen vänta på att det nya biljettsystemet är igång och fungerar perfekt (för man får nog räkna med lite intrimning)?

Det finns ett mönster i denna Nyköpings passivitet inom hållbart resande. Analysen pekar på att den springande punkten handlar om att kommunen saknar en någon funktion för hållbart resande. Det finns inga tjänstemän eller någon enhet för mobility management. Då finns det heller ingen budget eller plan för hållbart resande. Därmed finns inte heller någon som kan driva och ta ansvar för att frågor kring hållbart resande lyfts.

En sökning på kommunens hemsida är rätt avslöjande. Man får 3 träffar på ”mobility management”, det är dokument från 2010. Sökning på "hållbart resande” ger 47 träffar och i topp ligger en länk kommunens tidning NY som hade ett tema om bättre resande från 2012.

Om man gräver bland dokumenten hittar jag en Transportstrategi som antogs i augusti i år. Den ger lite hopp...

Där hittar jag ett mycket intressant konstaterande om den s k fyrstesgsprincipen: ”I Nyköping sker trafikplanering utifrån fyrstegsprincipen. Syftet med fyrstegsprincipen är att arbeta med resurseffektiva åtgärder i det befintliga transportsystemet. Principen bygger på att arbete med beteendeförändringar, effektivisering av befintlig transportinfrastruktur och enkla ombyggnationer ska föregå större ingrepp som nybyggnation."

Här sägs alltså att man i första hand ska arbeta med beteendeförändringar och effektivisera befintliga vägar. Sådant som man alltså inte hittills gjort. Nu är det tydligen dags...

Men hur Transportstrategin ska bli ett verksamt instrument framgår inte. Jag letar under rubriken ”Styrning” som borde ligga närmast till. Där framgår: ” Transportstrategin är kommunfullmäktiges styrdokument. Kommunfullmäktige är ytterst ansvariga för att strategin implementeras i kommunens organisation. Dokumentet ska aktualitetsprövas under varje mandatperiod.”

Mer sägs inte hur strategin ska omsättas till handling.

Just nu saknar alltså Nyköping en funktion för att driva hållbart resande. Och det förklarar handlingsförlamningen hittills. 

Men kanske Transportstrategin innebär något. Jag får ta ett snack med KF ordförande, som jag känner.

Uppsala kan, men inte Nyköping

I Uppsala förstår man att cykling till jobbet ska uppmuntras. Det gör man bland annat genom att utse särskilt cykelvänliga arbetsplatser. 36 stycken sådana blev det denna gång. Att döma av pressmeddelandet är miljöpartiet i Uppsala inblandade i initiativet.

http://www.mynewsdesk.com/se/uppsalakommun/news/pressinbjudan-cykelvaenliga-arbetsplatser-diplomeras-186723

I Nyköping finns också miljöpartister i stans styre, men mig veterligen utser man inte några cykelvänliga arbetsplatser. Kanske inte sådana arbetsplatser finns här i stan? Eller är det kanske så att vi i Nyköping inte bryr oss. Låter biltrafiken dominera?

Eskilstuna kan, men inte Nyköping

Så här i slutet av september infaller den europeiska trafikantveckan. Avsikten är att visa hur städer kan blir mer attraktiva med mindre bilar, och istället mer kollektivtrafik, cykel och gång.

Vad händer då i Nyköping? Jo, man låter Sörmlandstrafik parkera en buss på Stora Torget under lördagen och så ordnar man en tävling där besökare får rösta på hur en nya stadsbuss ska målas. Vid stadshuset fanns 10 olika bussmodeller i papp, olika målade, som vi kunde rösta på.

http://nykoping.se/Kommun--politik/Nyhetsarkiv/2016/Rosta-pa-din-favoritbuss/

Oj, vad man blir nyfiken på att testa Sörmlandstrafikens bussar. Man såg hur folkmassan välde iväg nedåt busstationen till efter detta event. Det var rena slagsmålet om att få tränga sig ombord på bussen till Katrineholm, Oxelösund, och även stadsbussen till Harg. Någon som tror på detta? Inte jag i alla fall. Min övertygelse är att detta jippo lockade noll och inga nya resenärer. Det behövs lite smartare och handfasta grepp.

I synnerhet som Sörmlandstrafiken 1 oktober ska införa ett nytt taxesystem, med många vettiga ändringar, så borde det vara läge att dundra på ordentligt med smart marknadsföring. Så icke Nyköpings kommun, i alla fall inte ännu.

Vi får tydligen spana norr ut mot Eskilstuna, för att hitta en kommun, som mer aktivt försöker locka resenärer till den lokala busstrafiken. Där söker nu kommunen testresenärer som ska få fria resor med de gröna bussarna under en 30-dagarsperiod. Tanken är att de ska få upptäcka det nya biljettsystemet. 

http://www.bussmagasinet.se/2016/09/fria-bussresor-for-landsbygdsbor/

Och detta är verkligen inte första gången, som Nyköping får stryk av andra kommuner, som aktivt försöker påverka innevånarna till mer hållbart resande. Hur svårt är det egentligen?

Det räcker inte med en linje

Cyklister ska vara närmast vägbanan. 

Gående och cyklister är två olika trafikantkategorier som skiljer sig åt rätt mycket, framför allt vad gäller hastighet. Det finns gående som stapplar fram med käpp och rullator. Det finns cyklister som svischar fram i 30 km/h eller mer.

Så att kommunen försöker separera gående och cyklister är ju rätt tänkt.

Men det skulle kunna göras betydligt bättre. Nu har man nöjt sig med att måla vita linjer som ska hålla isär gående och cyklister. Men på vilken sida ska gående vara, och vilken sida cyklisterna? Här startar nog förvirringen...

De som har koll vet att cyklisterna håller sig närmare vägbanan, i det breda körfältet. Men min erfarenhet är att kunskapen om detta är låg, det räcker inte med en vit linje, det kommer att vimsas än hit och dit i mellan vägfälten. Så det troliga är att det bara blir en marginell förbättring i separeringen av cyklister och gående. En del kommer att befinna sig på fel sida om linjen, med risk för konflikter och onödiga inbromsningar.

Det märkliga att är att kommunen tidigare på andra cykelbanor, bland annat på Fågelbrovägen, separerat med hjälp av målade symboler på vägbanan, cykelsymboler och gåendesymboler. Hur tydligt som helst, och underlättar verkligen den önskade separeringen.

Varför har då kommunen missat denna separerande finess nu?

Sedan en annan aspekt. Tidigare hade cyklisterna hela vägbanan, så länge det inte var gående. Nu trängs vi cyklister ihop på ett betydligt smalare körfält. Det är uppenbart att gående och cyklister inte tilldelas särskilt mycket utrymme. Inte undra på att en del cyklister känner osäkerhet att cykla, när marginalerna är så små, och det går fort.

TILLÄGG: Har felanmält detta till kommunen, och fick snabbt svaret att målade symboler är på gång inom kort. Så det här ska nog bli bra.

Halvvägs tänkt kring cyklister

På Björshult med lastcykeln.

 Kan konstatera att Nyköping fått en ny väg, den sista kilometern fram till Björshults återvinningstation. Ett väl så populärt ställe att besöka, med tanke på att det mesta vi konsumerar förr eller senare hamnar här....

Björshult ligger ju lite off, så hit ut är det personbil (ofta med släp) för de flesta besökare. Till och från Björshultsområden rullar också en del tunga lastbilar och andra arbetsfordon, för att hämta och lämna avfall. Och faktiskt rullar en och annan cykel hitut, med ett lass av återvinningsbart. Jodå, med en lastcykel kan man frakta både det man köper och slänger...

Björshultsvägen har blivit bättre, lite bredare har den blivit. Men det går inte att komma ifrån att de tunga fordonen känns aningen hotfulla. Jag på en lastcykel med några säckar, mot en lastbil på kanske 25 ton som brummar på i god fart. Det är ingen väg som lockar till cykling, och jag inbillar mig inte att det kommer att bli något lämmeltåg med lastcyklar hit ut de närmsta åren. I synnerhet inte trehjuliga lastcyklar, som behöver mer bredd.

Mycket tung trafik, och inga körfält
för cyklister ut till Björshults återvinning.

Men när jag nu cyklar mot Björshult undrar jag hur kommunen tänkte. Det verkar som man tänkte lite på cyklister, men tänkte bara halvvägs. För vägen har fått belysning, vilket jag knappast tror är nödvändigt för bilar och lastbilar, som de mest är här ute dagtid när Björshult är öppet. Dessutom har ju fordon ordentlig belysning...

Gatubelysning förefaller vara en gest mot gående och cyklister. Men i övrigt har man inte gjort något för cyklister. Ingen vägren, ingen avdelad cykelbana. Bara körfält för bilar och lastbilar.

Om det nu inte är så många fler lastcyklister med skräp än hr Åslund som åker hitut, så kan det nog ändå vara en del som jobbar här ute som skulle kunna cykla till jobbet. Det är ju trots allt på cykelavstånd från stan. 

Men med denna utformning på vägen, så lockar till den absolut inte till cykling. Den håller cyklisterna borta. Hur kunde det bli en sån här halvmesyr. Fin belysning, men ingen cykelbana? 

Ny asfalt på Arnöleden, men inte i Kanntorp

Nyköpings kommun har som målsättning att förnya 3 procent av de asfaltbelagda ytorna årligen. Det innebär ny asfalt vart 30 år. Så står det åtminstone i den kommunala cykelplanen från 2010 (någon senare cykelplan finns inte).

Ny asfalt Arnöleden.

Det är möjligt att det varit väntan på 30-årsdagen som fördröjt asfalteringen av delar av cykelvägen längst med Arnöleden. Jag har i flera år hört cyklister som varit irriterade på den slitna och spåriga cykelbanan innan man kommer till Myntan (se från Arnö). Senast i onsdags dök det upp en Arnöbo, och tog ett snack med undertecknad som just behovet av asfalt på denna sträcka.


Så när jag cyklar där några dagar senare, blir verkligen förvånad. Positivt förvånad. För nu ligger ny asfalt från avfarten till Myntan och söderut. Så här rullar man lätt och säkert.

Överårig asfalt nära Kanntorp på Arnö.

Värre är det i Kanntorp, en del av Arnö. Där bör cykelbanan passerat 30-årsdagen, med tanke på när området byggdes, kring 1983-84 tror jag. Här har cykelbanan blivit både gropig och spårig, och det skakar och hoppar rejält i cykeln på den sträcka jag fångat på bild. Inget stort jobb, men det är definitivt dags för ny asfalt.

Dags att skaffa sig ett bättre liv...

Egentligen ska man ju inte snylta på andras bloggar, men den här killen (Teknikpappan) förklarar varför du ska skippa bilen till jobbet. Det handlar inte om miljön, det handlar inte om att rädda världen, det handlar inte om att bilar är svindyra i drift. Det handlar om att skaffa sig ett bättre liv....

https://teknikpappan.wordpress.com/2016/06/16/bilister-det-ar-dags-nu/

1000 nya cyklister, Nyköping skulle tjäna 3,6 milj kr om året.

Många bilar är utanför Nyköpings alla arbetsplatser, som här i 

Spelhagen. Med andra ord, det finns mycket pengar att spara

om dessa bilister blev cyklister.

Inte nog med att man personligen sparar pengar på cykel istället för att äga och använda bil. Samhället tjänar stora pengar på att folk cyklar. Framför allt genom att cyklisterna har bättre hälsa, åtminstone om man jämför de som har bilen som huvudsakligt transportmedel. Den dagliga motionen som cyklingen gör cyklisten betydligt friskare.

Jag hittar uppgifter i boken ”Cykla” av Lina E Johansson och Maja Lagerkrantz. De hänvisar till humanbiologen Peter Schantz som studerat flera tusen cykelpendlare, och som kom fram till att det ekonomiska värdet av hälsovinsten var cirka 13.000 kr i minskad risk förtida dödlighet.

Andra vinster som det bör gå sätta en prislapp på är minskade luftföroreningar, mindre buller, mindre behov av vägar och parkeringar. Om fler cyklar istället för att vanemässigt åka bil till allt, så blir framkomligheten på vägarna bättre för kollektivtrafik, nyttotrafiken och de som verkligen behöver bilen. Det bör ingå i cyklingens pluskonto.

Räkna även med att personer som cyklar presterar lite bättre på jobbet. Min egen erfarenhet är att en stunds cykling på morgonen, gör mig i betydligt bättre skick att ta itu med dagens jobbutmaningar (i synnerhet om man har ett stillasittande jobb, vilket de flesta har).

Vad kan då cyklingen vara värd, och vad kostar allt bilåkande?

Jag har på bloggen tidigare redovisat siffror från en beräkning från Köpenhamn. Där fann man var samhället sparar 1,50 kr per kilometer när någon cyklar. När man kör bil så är det istället en kostnad på 1,40 kr kilometer.

Nu kan inte att dessa siffror från den danska huvudstaden direktt överföras till Nyköping, antagligen är vinsterna av cykling mindre här, och kostnad för bilåkande lite mindre. Men kostnaderna och vinsterna finns definitivt också här, eftersom en stor del av den ekonomiska effekten beror hälsovinsten cyklisten får genom vardagsmotionen. Säg att Nyköping sparar 1 kr per kilometer cykling, och att kostnaden för bilkörningen är 1 kr per kilometer.

Om då en bilburen Nyköpingsbo börjar cykla, så borde det alltså ge 2 kr per kilometer, dels genom minskad bilkostnad, och genom ökad hälsa. Säg att denna person cyklar 8 kilometer (till och från stan) 5 gånger i veckan. Det ger en vinst på 80 kr per vecka. På ett år blir det cirka (säg 45 veckor, man kan ju ta vara bortrest ibland) blir det 3600 kr. 

Om vi sedan tänker oss att 1000 vanebilister i Nyköping blir vanecyklister, så tjänar samhället 3,6 milj kr per år. Och det varje år. Efter tio års cyklande har de sparat 36 milj kr.

Lägg till detta, att dessa nya cyklister mår lite bättre och faktiskt också blir lite gladare. Det finns ett otal berättelser om människor som börjat cykla, och vittnar om ett bättre humör. Och det är väl ingen nyhet att vardagsmotion lindrar psykisk ohälsa.

Ekonomiska argument brukar ju bita rätt bra! Så varför gör då inte Nyköpings kommun mer för att locka till cykling?

(Obs, detta är alltså ett hypotetiskt räkneexempel. Vinsten kan vara både större och mindre för Nyköping, men att det är en påtaglig vinst med många cyklister går inte att ifrågasätta)

Cyklisterna mest farliga för sig själva

Trafikregler för cyklister? Så onödigt, resonerar
nog denna cyklist i detta ögonblick.

Tidigare i somras skrev jag insändare till lokaltidningen SN, då det utbrutit en hätsk debatt kring de ”farliga” cyklister på Nyköpings gator. Jag ryckte ut till cyklisterna försvar, och skrev att cyklisterna i trafiken inte är något jätteproblem i jämförelse med allt som biltrafiken ställer till.

Självklart fick jag svar på tal. Andra skribenter som ansåg att jag menade att jag tyckte cyklisterna kunde strunta i trafikreglerna. 

Jo, självklart ska vi cyklister hålla oss till regler. Och så ska vi visa hänsyn. Men hänsyn nog ännu viktigare än att slaviskt följa reglerna.

Mitt budskap är ändå att cyklisternas som struntar i reglera inte är något stort problem för andra i praktiken. Snarare är det ett problem för cyklisterna själva. De flesta cykelolyckor är singelolyckor, och drabbar främst cyklisterna själva. Av alla cyklister som söker akutsjukvård har

åtta av tio skadats i en singelolycka, enligt en rapport VTI (Väg och Transportstyrelsen). Ur denna kan jag citera följande:

”Av 1 274 svårt skadade cyklister i singelolyckor under åren 2007–2011, kan 27 procentrelateras till drift och underhåll, 20 procent till vägutformning, 27 procent till cyklistens interaktion med cykeln, 15 procent till cyklistens beteende och tillstånd och 11 procent till samspelet med övriga trafikanter.”

”Den olycksorsak relaterad till drift och underhåll som oftast förekommer är ishalka, följt av omkullkörning på rullgrus, ojämnt underlag och tillfälliga föremål. Orsaker relaterade till vägutformning är i huvudsak omkullkörning på grund av kanstenar och fasta föremål som exempelvis bommar och betongsuggor. I cyklistens interaktion med cykeln sker olyckor främst vid av- och påstigning, då det blivit något fel på cykeln, då något föremål kommit in i cykelhjulet eller då handbromsen tagit för hårt. Hög fart har på ett eller annat sätt bidragit till olyckan i 8 procent av de svåra singelolyckorna.” 

Men jag kan förstå att folk retar sig på vimsiga cyklister, som kör lite hur som helst. Det är störande och irriterande. 

Ska vi minska olyckor med cyklar, så hänger åtskilligt på drift och underhåll, och utformning av cykelvägar. Sedan borde en del cyklister byta ut sina gamla skrothojar. En modern kvalitetscykel är både säkrare och mycket roligare att åka på. 

Bil? Det finns ju lastcykel...

Lastcyklar är ännu sällsynta i Nyköping, men jämfört med för ett år sedan har nog antalet fördubblats. Kanske det finns 15 privata lastcyklar i stan, och så ett antal förskolecyklar.
På bilden ovan syns min vita Bullit, tillsammans med ytterligare två Bullitar, den röda hemmahörande i Nyköping. Den svarta kommer från Oxelösund. Bilden tog vid Automobilsällskapets träff den 15 juni i hamnen, då tvåhjuliga fordon visades upp. Så vi tog chansen att visa våra cyklar...

Vid dagens runda på stan stötte jag på två andra lastcyklar.... Den ena fångad på bilden ovan.

Hör från andra städer att de blir allt vanligare. För den som rör sig på avstånd på upp till en mil i stadsmiljöer är detta fantastiska fordon för vardagens alla transporter. Sätter man dessutom elmotor på, så är man rustad för det flesta utmaningar. Ett smidigt och snabbt fordon.

Än så länge är lastcyklar väldigt nytt i Nyköping, många tittar nyfiket när jag kommer susande med Bulliten. Men jag stannar gärna och berättar....

Har haft min lastcykel i två år nu och jag har blivit allt mer övertygad. Bil är fullständigt överflödigt (åtminstone för min del) i vardagen.

Kommunen spär på cyklisthatet

https://www.facebook.com/nykopingskommun/videos/1050393541697914/


På Facebook finnns kommunens video som ska visa hur man INTE beter sig på gåfartsområdet Östra Storgatan. Och det är uppenbart cyklisterna som struntar i trafikvett och regler.

Visst finns det cyklister som beter sig illa. Att det finns bilister som kör alldeles för fort på Ö Storgatan har visst filmmakaren missat. Hade varit bättre att visa hur man ska bete sig. Nu eldar kommunen på hatet mot oss cyklister...

Köpenhamn kan. Då kan vi.

Härom dagen presenterade Miljömålsberedning sin analys och sina slutsatser om hur det Sveriges möjligheter att snabbt pressa ned CO2-utsläppen. Debattartikeln på DN.se undertecknades av representanter från 6 av riskdagens 7 partier. Brett stöd bakom alltså.

Det stora bekymret är uppenbart, att transporternas utsläpp inte minskar. Idag står utsläppen för trafiken för nästan hälften av CO2-utsläppen, av de utsläppen som står utanför handelssystem med utsläppsrätter.

Miljömålsberedningen har i uppdrag av regeringen att utveckla förslag till ett klimatpolitiskt ramverk och att utveckla strategier med mål, styrmedel och åtgärder som en grund för Sveriges framtida klimatpolitik. Parallellt med klimatuppdraget skall beredningen också presentera förslag till en samlad luftvårdsstrategi.

Än så länge bara en debattartikel, men som ändå pekar på vilka områden, där man behöver ta krafttag. Sannolikt väntar beslut och politik som kommer att påverka oss lokalt i Nyköping, när det gäller trafiken.

Miljömålsberedningen föreslår att utsläppen från trafiken ska minska med 70 procent till 2030 i jämförelse med 2010 års nivå. Ett riktigt ambitiöst mål, men miljömålsberedningen menar att målet är möjligt att uppnå med styrmedel och tack vare teknisk utveckling.

Man säger det inte rakt ut, men budskapet är ändå rätt tydligt, vi kan inte fortsätta att ständigt transportera oss i bilar. Man konstaterar också att det krävs åtgärder i samhällsplaneringen om utsläppen ska kunna tryckas ned.

Man föreslår att gång- cykel och kollektivtrafik görs till normgivande i planeringen i större tätorter samt att resor med buss och tåg underlättas vid planering av infrastruktur mellan tätorterna.

Här får man nog säga att miljömålsberedningen underskattar utmaningen, åtminstone på kort sikt. Det är idag självklarheter att städer ska utformas för cykel och kollektivtrafik, en betydligt tuffare utmaning är att städerna tidigare byggts ut med bilen som norm. Alltså ganska glesa städer, med långa avstånd, för att nå service, handel och jobb. Gator, hus och stadsdelar ligger där de ligger, det går inte att göra så mycket åt detta i det korta perspektivet. Omvandlingen av städernas geografiska struktur och uppbyggnad är en alldeles för långsiktig process, för att den ska kunna bidra till den snabba klimatomställningen som behövs.

Miljömålsberedningen knyter stora hopp till elbilar och riktigt energisnåla bilar. Men att byta ut dagens hela fordonspark på 14 år (om 70 procent ska nås) innebär också en enorm miljöbelastning med stora utsläpp när alla nya bilar ska tillverkas. Vad återstår då, om det verkligen snabbt kunna minska utsläppen?

Svaret är färre resor med egna bilar. I kombination med förnybara bränslen. Problemet är dock att förnybara bränslen inte finns i de väldiga mängder som behövs till Sverige 4,5 miljoner bilar. Vi hamnar åter åtgärden färre resor med egna bilar. Ännu färre....

Bloggen ska handla om Nyköping och hållbar trafik. Så vad kan vi göra lokalt, för att stötta en utveckling med färre bilresor.

Bilar, bilar, bilar och så en buss. Nyköpingsborna
klamrar sig fast i fossildrivna transporter.

Frågeställningen är i princip ny. Visserligen har det lokalt i Nyköping tagits beslut som kan tyckas som inskränkningar av biltrafiken. Och det finns också styrkdokument, nyligen antog kommunfullmäktige en transportstrategi, som syftar till en omställning av transportsystemet. Trafikslagen ska prioriteras i följande ordning; gång, cykel, kollektivtrafik och bil. Det pekar ju helt klart i en hållbar riktning, men om det verkligen innebär en riktig omställning av trafiksystemet återstår att se. För man har ju inte riktig intrycket av att Nyköpings politiker driver detta med hållbar trafik särskilt engagerat (förvisso finns det många andra angelägna frågor). Det finns ingen politiker som talar i klartext, att Nyköpings trafiksystem mycket tydligare måste inriktas på gång och cykling. Och att bilarna får maka på sig.

Det som hittills gjorts i Nyköping är alltså ingenting i jämförelse med de förändringar som behövs, om klimatet får råda. Under senare år har bilåkandet begränsats något i centrala Nyköping, främst för att göra stan mer trivsam och framkomlig för andra än bilister. De åtgärderna har inte inneburit något trendbrott mot minskad biltrafik totalt sett.

Självklart kan inte den lokala politiken lösa klimatutmaningar, det krävs tuffa styrmedel på riksplanet. Men samtidigt måste vi jobba lokalt för att förenkla för cyklister och kollektivresenärer. Det finns mycket kvar att göra.... Hårda åtgärder med asfalt och betong för cykel och kollektivtrafik, mjuka åtgärder med information och påverkan.

Då krävs att politiken och stadsbyggandet drivs av nya principer: 

I Köpenhamn har man gjort det enkelt att cykla.
Och Köpenhamnsborna cyklar. Räknat till antal
fordon så dominerar cyklarna. 

- Bromsa stadens tillväxt utåt. Nya hus i perifera lägen bidrar till ökad biltrafik. Exempel på sådana är Oxbacken, Malmbryggshage och Örstig. Det finns stora planer på att bygga i Buskhyttan, drygt en mil utan för stan. 

 Visst ska landsbygden leva, men så länge vi inte kan ordna klimatsmarta transporter, så ska vi inte locka nya innevånare att hamna i stans utkanter. Även om det går bussar, kommer de flesta att färdas i fossildriven bil.

-Det går inte fortsätta att låta handeln etablera sig i stans utkanter. Det är oerhört trafikdrivande, när allt fler butiker hamnar i lägen som Pålljungs hage.  

-Istället för att bygga ut vägkapacitet, nya bilvägar och fler parkeringar, så måste nästan all ny utbyggnad av trafikinfra handlar om förbättrade villkor för cykling. Bilarna har redan fått tillräckligt av framkomlighet med vägar och p-platser. Nu är det cykelns tur, och gångtrafiken förstås. 

-Men framför allt, kommunen måste jobba mycket mer aktivt med att locka Nyköpinsborna att cykla, åtminstone i tätorten. Det finns enormt mycket att göra, för att uppmuntra och påverka till mer cykling och hållbart resande. Andra kommuner som driver olika projekt några tydliga framgånger. Det kan vara låna elcyklar/lastcyklar, cykla till jobbet-tävlingar, kampanjer typ ”min löjligaste bilresa”, och provåkarperioder med buss. 

Att få en högre andel cyklister i trafiken, är inte heller någon rocket science, åtminstone om man jobbar långsiktigt. Har man varit i Köpenhamn, och sett den enorma mängden cyklister, detta i en storstad, så förstår man att kraftigt ökad cykling är fullt möjligt. Det gäller dock att satsa långsiktigt och målmedvetet, och ha en tydlig vision om att cykeln ska var förstahandsvalet i den lokala trafiken. Den visionen saknas i Nyköping. 

 Köpenhamn, utanför Hovedbanegården.
Kanske en syn utanför Nyköpings
framtida resecentra?

Här behövs politiska krafttag och visioner, vilket jag tyvärr inte ser mycket av. Vi borde lägga oss på ambitionsnivån Köpenhamn.

Krokodiltårar om sämre busskort

Nu börjar konsekvenserna av det nya biljettsystemet som Sörmlandstrafikens bussar ska få i höst klarna. Det som fått mest uppmärksamhet är det som beskrivs som en försämring, att ungdomar som tidigare hade busskort för skolresor, inte längre får resa hur mycket som helst på sina busskort. I fortsättningen blir det bara tre resor om dagen.

Ungdomar som bor på landsbygden pekas ut som förlorare, främst är det centerpartiet som drivit denna tes. Även representater för Kd försöker piska upp stämningarna, om vilket hemskt slag detta är mot landsbygden.

Visst kan man ju tycka är en försämring, men jag blir inte särskilt upprörd, för jag tycker trots allt man ska se till helheten. Här försöker vissa partier pressa fram krokodiltårarna, i hopp om att allmänheten ska tycka att beslutande politiker missgynnar landsbygden.

Men hur illa är förändringen?

För det första så blir det möjligt att för 180 kr/månaden, att köpa ett tilläggskort som ger obegränsade resor under en stor del av dygnet (i princip ej rusningstrafik, samt lördag och söndag). Och det gäller hela kommunen. Samma sak med enstaka biljetter, samma pris inom hela kommunen. Det kommer alltså inte att bli dyrare att åka buss till Ålberga, än till Harg. Detta har inte centern jublat över, konstigt.

För det andra så är boendet (åtminstone då man äger huset) betydligt billigare på landet, än jämförbart boende i stan. Det rör sig om stora skillnader i huspriserna, just för att reskostnaderna är en större post på landsbygden. Då bör det finnas pengar över till en och annan bussresa på fritiden för de unga i familjen. Ett busskort för 180 kr i månaden ska väl de lägre boendekostnaderna räcka till.

För det tredje har så har vi många ungdomar bor i stan, och har inte tillräckligt långt till skolan, för att berättiga till några fria bussresor alls. De måste betala alla bussresor själva, även till skolan. Det kan man ju nästan tycka är lite orättvist.... 

Alla tycks nöjda med elbussarna

http://www.bussmagasinet.se/2016/06/ettarsjubileum-for-elbussar-i-goteborg/

Bussmagasinet berättar om elbussarna i Göteborg som nu varit i trafik i ett år. Alla tycks nöjda, inte minst då med den låga ljudnivån.

Elbussar rullar numera i en rad städer runt och i landet, än så länge betecknas det som försök. Mitt intryck är dock att man inte har något negativt, utan denna ganska nya drivteknik verkar leva upp till förväntningarna.

Så det är nog bara en tidsfråga innan sådana bussar börjar synas i Nyköping. Antagligen på stadstrafikens tre linjer där körsträckorna inte är så långa. Har hört att det finns initiativ från kommunen att till att börja med få hit en sådan buss på prov.

Men det lär nog inte bara stanna vid prov. Allt tyder på elbussar på sikt kommer att ersätta dagens dieseldrivna bussar. Tekniken är redan mogen, men kan förstås förfinas, främst handlar det då om att erbjuda långa körsträckor utan laddning, eller att ordna laddningen på sådana sätt att trafiken kan rulla utan störande avbrott.

Om ett par år så börjar det nya resecentret att byggas, och det kommer att påverka linjedragning för dessa bussar. Vi kan räkna med att det blir nya körvägar, och det är väl en inte alltför vågad gissning att man då kan köra elbussar på gator där det tidigare varit omöjligt med bussar på grund av motorbuller.

Exempelvis skulle busslinjen till Arnö (linje 2) kunna rulla Brunnsgatan rakt upp till resecentret vid stationen. Korsningen med den ofta välbefolkade gågatan Västra Storgatan är förstås en utmaning, men idag finns möjligheter att installera teknik som begränsar hastigheten i vissa områden. Så bussarna skulle då kunna korsa gågatan i krypfart.

UPPDATERAT: Ytterligare bevis på att elbussarna fungerar kan vi hitta i Malmö där man nyligen beslutade att två stadsbusslinjer ska få elbussar, dock först 2018.

http://www.bussmagasinet.se/2016/06/klartecken-for-forsta-elbusslinjerna-i-malmo/

Inte ens polisen klarar väjningsplikten...

Var så ute en sväng med lastcykeln i går kväll. Cyklade på cykelbana längs Örstigsleden och närmade mig utfarten från Arnö Allé. Jag vet att det är en utfart där bilar som ska ut, har skymd sikt på grund av en bergklack, så jag tar det lite lugnt och är beredd att bromsa.

Den aktuella korsningen.

Men bilarna från Arnö Allé har väjningsplikt, så man kunde ju förvänta sig att de tar det så lugnt att de hinner stanna och man kommer på cykelbanan. Men icke då. Ett antal gånger har min reaktionssnabbhet och bra bromsar räddat mig här.

Så också denna måndag kväll. Men denna gång var en polisbil ute på tjänsteuppdrag vars förare inte hade kollen på väjningsplikten och cykelbanan. Jag fick användning för lastcykeln skivbromsar..... Tvärnit. 

Sen då? Jo, poliserna insåg sitt klumpiga beteende och stannade till. Frågade om jag gjorde mig illa. Haha... Blev ju först lite skärrad, hade jag gjort något fel, men insåg sedan att poliserna förstått att de missat väjningsplikten. Det hade kunnat bli en intressant diskussion, om den skymda korsningen.

Så här ser det ut när man kommer med bil från Arnö Allé. Cykelbanan som kommer från
höger syns inte mycket. Och bilisterna saktar sällan in här.

Om nu inte ens poliserna klarar av denna korsning? För det första kanske man kan konstatera att poliser är som bilister mest, de gör misstag i trafiken. Men kanske den viktigaste slutsatsen, den här utfarten är helt enkelt illa utformad. Bilisterna från Arnö Allé har svårt att se cyklister som kommer från höger på cykelbanan. Bergklacken skymmer. Man kunde tycka att bilisterna som bor i området har lärt sig detta, men så tycks inte fallet, för jag ser ofta bilar komma i alldeles för hög fart in mot korsningen. Och detta vara inte första gången jag själv som cyklist varit inblandad i incidenter här.

Till saken hör att alla som cyklar här är inte vana cyklister på cyklar med bra bromsar. Detta är också en cykelväg där en del skolbarn vid Herrhagsskolan passerat. Jo, jag har sett bilar som tvingats tvärnita för barn här. 

Att fixa denna korsning till något bättre ska väl inte vara så svårt. Det finns några olika alternativ.

1/ Stopplikt istället för väjningsplikt. 2/ Fartdämpande gupp 3/ Eller att man spränger bort en del av bergsklacken.

Denna bloggpost kommer även att användas som felanmälan till kommunens tekniska förvaltning, så får vi se.

Fruängsgatans trafikfälla

När man cyklar från Arnö förbi NA Svensson (Woody) in mot stan kommer man till den stora rondellen. Ska man in till stan är det naturliga som cyklist är då att korsa Hamnvägen. Själva korsandet av Hamnvägen brukar gå bra, då sikten är bra och de flesta bilister uppträder förnuftigt. 

Men bara några meter efter att man passerat Hamnvägen är det dags för en ny gata. Man cyklar då nästan direkt in på Fruängsgatan som också trafikeras av bilar (inte så många men bilar är det). Är man van trafikant/cyklist så är detta ingen knepig situation, man håller ögonen öppna efter bilar och kan parera.

Men alla cyklister är inte medvetna om riskerna med denna passage. Korsningen över Hamnvägen kräver viss koncentration för att hålla reda på alla bilar, och många släpper nog uppmärksamheten när det kommit över, trots att det även gäller att hålla kollen även in på Fruängsgatan.

Att jag berättar om denna korsning, beror på att det nyligen var nära att smälla där. Det var min hustru Maria som var vittne till hur ett par familjer  med småbarn som skulle över på denna passage. Ett av barnen stack iväg lite före och trampade in på Fruängsgatan, just som en bil dök upp. Bilisten var dock snabb på bromsen. Att döma av situationen var de obekanta med just denna korsning och missade att strax efter Hamnvägen kommer en ny korsning.

Klicka på bilden så blir den större.

Ska det var så här? Nej, det är faktiskt ganska enkelt att åtgärda denna trafikfälla. Den enkla lösningen är att ordna fartgupp på Fruängsgatan från båda håll, så bilisterna tvingas ta det lugnt. Den mer avancerade lösningen, som ändå inte är särskilt avancerad, är att helt enkelt stänga av gatan för biltrafik här. Förlusten för bilisterna är minimal, bilar på den sydligaste partierna av Fruängsgatan och Bagaregatan måste vända om, för de kan inte längre köra den här slingan där de kan stöta ihop med cyklisterna. Några egentliga omvägar blir det inte för bilisterna, bara att de tvingas vända.

Kan då detta bli ändrat? Råkar känna till att kommunen har planer att göra om Fruängsgatan till ett cykelstråk till/från Arnö och då vore det väl på sin plats att en gång för alla fixa en bra lösning i denna korsning.