Mobilitetstjänst borde testas i Nyköping

Elektrisk lastcykel eller buss, bil eller vanlig cykel. De boende i den nya stadsdelen Vallastaden i Linköping har nu tillgång till ett helt ny mobilitetstjänst som kallas för Multireskortet.

https://www.bussmagasinet.se/2018/04/multireskort-oppnar-for-hallbara-resor/

Avsikten är förstås att nå ett mer hållbart resande, som minskar behov och beroende av egen bil.
Ska bli intressant att följa, hur det blir med bilanvändning och biltäthet i den nya stadsdelen Vallastaden. Blir det framgångsrikt, så lär det spridas.

Samtidigt bör upplägget prövas i andra städer, kanske en mindre stad som Nyköping, för att se hur det kan fungera med lite andra förutsättningar.

Två gratisresor - lockar det bilister?

Två gratisresor? Tror någon på allvar att det ska locka bilister att regelbundet börja åka buss.

Jo. Sörmlandstrafiken gör det. Vaneresenärer med periodkort ska få möjligheter att bjuda någon bekant (helst bilist) på dessa två resor, det ska göras i något som kallas för buss-o-gram. Det ska göras i Nyköping och Eskilstuna, och tanken är förstås att locka dem till att oftare ta bussen.

https://www.bussmagasinet.se/2018/03/lyxiga-buss-o-gram-ska-locka-bilister-till-bussen/

Men två bussresor lär inte ändra på en bilist inrotade vanor. Det tar ett tag att lära sig åka buss, för den som inte är van. För det är trots allt lite annorlunda att ta bilen. Det kräver att man lär sig tidtabeller, biljettsystem (som kan vara rätt snåriga), linjesträckningar, hållplatser, reseappar, och att man tänker buss inför resan. Är man vanebilist, så tänker man bil, ja man tänker nog inte ens bil, man bara sätter sig i bilen. Så det tar lite tid att etablera den nya vanan buss.

Men har man väl lärt sig åka buss, kan det vara riktigt trevligt....

Jag har tidigare bloggat om liknande kampanjer. Göteborg, där kollektivtrafiken körs av Västtrafik, brukar ha återkommande kampanjer för att locka bilister. Där brukar man erbjuda en provperiod på två veckor, och detta brukar locka en hel del bilister. I en rapport berättar Västtrafik att utskicket gick till cirka 200.000 bilister. Cirka 42000 blev provåkare, och att resultatet blev cirka 8400 nya kunder. Alltså drygt 4 procent av bilister lockades över till kollektivtrafiken. Men då hade man två veckor av regelbundet resande, vilket ändå bör ge en rimlig chans att få grepp om kollektivtrafiken. Två gratis provresor lär knappast ge samma utdelning, som 4 procent av bilisterna.

Mitt intryck över huvudtaget om Sörmlandstrafiken är att man är väldigt försiktiga med marknadsföring, åtminstone här i Nyköping. Jag har inte sett några utskick, annonser eller annat som berättar om trafiken. Nyköping har en hyfsat bra busstrafik, och ett väldigt bra taxesystem. Berätta om det. Satsa på ordentliga och återkommande provåkarkampanjer, så lär nog en och annan bilist inse att det finns fungerande alternativ.

Personalen får cyklar - och då smäller det...

Landstinget Sörmland erbjuder nu sina anställda att låna cyklar för ärenden i tjänsten. På det här sättet kan vi ge personalen ett miljövänligt alternativ till bilen, samtidigt som vi främjar hälsan och minskar landstingets klimatpåverkan.

Skärmdump från Facebook.

Mycket bra beslut tycker cykelbloggaren, men förstår inte riktigt varför filmen om denna nyhet måste illustreras med en cyklist som krockar med en dörr.

Kan det vara så att man vill uppmärksamma användning av hjälm? Visst är det en vacker tanke, att hjälm ska man när man cyklar.

Men den stora vinsten med cyklingen är just bättre hälsa och välmående. Fokusera på det.
Hjälm är bra, men hälsovinsten med att cykla är mycket större än hälsovinst av hjälm. Det finns flera  undersökningar som har räknat på det, och kommit fram till att själva cyklingen är den stora vinsten.

Noterar att landstinget har på gång personalcyklar, så att de anställda ska kunna få skaffa sig nya fina cyklar mot bruttolöneavdrag. Därmed sänks den ekonomiska ribban ordentligt för att kunna skaffa sig en riktig bra cykel, och skipppa bilen till jobbet. Som det ser ut hos cykelbutikerna, är det stor sannolikhet att det blir en elcykel.

Banta ett ton om året? Jo, det är möjligt

Jag inbillar mig att de flesta vill minska sina utsläpp av koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Och jag är övertygad om att nästan alla bilister är medvetna om att bilkörandet är en betydande källa till utsläppen.

Men det tycks vara väldigt svårt att avstå från bilkörningen, jag kan studera omgivningen, där folk fortsätter med alla sina småturer hit och dit på några kilometer med bilen.

Kanske de inte är medvetna om hur pass enkelt det är att minska utsläppen från bilkörandet. Att banta bort ett ton koldioxid om året, är nog ingen konst, om man har några kilometer till jobbet. Det handlar förstås om nya vanor, om cykel istället för bil. Klart att det är en viss omställning som möter motstånd, men som samtidigt ger mycket mer vinster än minskade utsläpp. Du vinner på det själv, inte minst genom att må lite bättre genom mer vardagsmotion.

Att minska utsläppen med ett ton är inte tillräckligt, för att nå en hållbar nivå. Men en bra början.

För övrigt så går faktiskt utsläppen i Sverige ned, men inte i tillräcklig takt, visar statistik från Naturvårdsverket. Det krävs hårt arbete och tuffare klimatpolitik om vi ska nå klimatmålen 2030.

http://www.energivarlden.se/artikel/koldioxidutslappen-i-sverige-minskar-men-inte-tillrackligt/

Hälften så jobbigt och dubbelt så roligt
hälsar bloggaren på sin elcykel.

En som lyckades banta ett ton är ”Urban Cyclist” som hade 7 km till jobbet, och bytte bilen mot cykeln. Han berättar om sina erfarenheter av omställningen, och förklarar tydligt varför utsläppen minskade så pass drastiskt trots den korta sträckan.

http://www.urbancyclist.se/miljo/sa-mycket-minskas-mina-koldioxidutslapp-av-att-jag-cyklar-till-jobbet/

Och du som tycker 7 km cykel låter jobbigt. Tänk elcykel. Hälften så jobbigt och dubbelt så roligt, brukar jag sammanfatta vinsten.

Dyra p-platser och bilpool minskade bilbehovet

Att minska antalet bilar och användning av bilar, ligger i allas intresse. Det finns många teorier om vad som fungerar eller inte fungerar. Köpenhamn är ju en stad där man på olika sätt lyckats omvandla teori till praktik, och lyckats hålla nere behovet av bilar. Köpenhamns stad har under många decennier sett till göra det gynnsamt att transportera sig på andra sätt.

Nyköping är inte Köpenhamn, så erfarenheterna är förstås inte direkt överförbara, men vi kan ändå anta att erfarenheterna i hur man minskar bilberoendet har en viss generell giltighet.

Att begränsa tillgången till p-platser är ju en metod som brukar framhållas som effektiv för att minska bilanvändning. Finns det inte p-platser dit man ska, väljer man andra transporter.

Vad händer då om man begränsar p-platserna vid bostaden? Om detta berättar konsultföretaget Trivector på sin hemsida.

Trivector berättar om ett experiment med få och dyra parkeringsplatser i en nybyggd stadsdel i Köpenhamn har resulterat i att en högre andel av de boende än genomsnittet använder hållbara transportsätt. Den nya stadsdelen Ørestaden i Köpenhamn har både stadens dyraste parkeringsplatser - och det lägsta bilinnehavet. 

Bilpooler,  en ny tunnelbanelinje, färre parkeringsplatser och en månatlig parkeringstaxa har lett till 27 procent lägre bilinnehav i Ørestaden (0,35 bilar /hushåll) jämfört med staden som helhet (0,48 bilar/hushåll).

Det finns alltså skäl att tro att en restriktiv parkeringspolicy räcker för att skapa en god marknad för bildelning, utan några kommunala krav på byggherrarna, skriver Trivector.

http://www.trivector.se/nyhet/restriktiv-parkeringspolicy-fick-bildelning-att-ta-fart/

Nyköping har en växande befolkning, och med det växande biltrafik. Stans gator är tidvis hårt belastade, och framkomligheten är dålig. Och det råder bred politisk enighet om att fortsätta locka hit nya innevånare, så biltrafiken riskerar fortsätta att öka. Att öka vägkapaciteten på de hårt belastade centrala gatorna och lederna är svårt och dyrt, och vissa lägen i princip omöjligt på grund av bebyggelse och annan infrastruktur.

Med andra ord är det hög tid för politikerna att börja med aktiva åtgärder för att dämpa trafiken, och behovet av bil. 

Kanske dags för ett studiebesök i den danska huvudstaden?

Sopsaltning sliter på cyklarna

Den 22 januari hyllade jag här på bloggen sopsaltningen av cykelbanorna i Nyköping. Fantastiskt med sommarväglag på de cykelbanor som sopsaltas. Det bättre väglaget är väldigt uppenbart, när man sedan kommer in på cykelbanor med "normal" vinterväghållning, det vill säga plogning och sandning.

Men så har vi den andra sidan av sopsaltning, den mindre roliga. Salt är starkt korossivt, det känner inte minst bilägare till. Och numera är nog åtminstone Nyköpings vintercyklister medvetna om detta. Jag cyklar inte så mycket under vinter, bara ett par gånger i veckan, men med vintern har det blivit ett väldigt tydligt rostpåslag på kedjan och  växelsystem. Har cykeln cykel stått några dagar är kedjan brun av rost och ganska torr. Har fått spruta på kedjeolja i princip varje gång cykeln ska ut.

Så mycket rost är inte normalt på en cykel vintertid, och det är ändå en ganska påkostad cykel med bra komponenter som borde tåla vintern. Men det gör den tydligen inte, och jag kan inte se annan orsak än att kommunen sopsaltar. Mötte en av stans cykelhandlare idag, och han suckade när jag tog upp saken. Helt klart märks det på cyklarna han får in.

Ska inte cykeln rosta ihop krävs nu både regelbunden tvätt, och frekvent smörjning av kedjan. Nu är det inte alltid så lätt att fixa detta, inte ens om man som cyklist är medveten om saltet och rosten. Få av oss har tillgång till tvättplats för cykel vintertid. Det krävs ju spolmöjligheter, typ nästan som en tvätthall. Vem har det hemma? Inte jag i alla fall. Jag får stå ute i trädgården med en hink vatten och borste någon dag med plusgrader.

Lägg till det att många cyklister inte riktig sköter cykeln. Cykeln använder man till något pajar kort och gott. Inte många tänker på att ibland pumpa däck, smörja, kolla bromsar, och eventuella delar som skramlat loss. Och att tvätta den? Med sådan brist på kärlek och omsorg hinner rosten göra en hel del skada...

Cykelservicestation i Malmö.

Nej, jag vill verkligen inte att sopsaltningen tas bort, den är fantastisk för att hålla uppe cyklandet under vinter. Men det kan finnas anledning för kommunen att ta sig en funderare hur man kan hjälpa cyklisterna. Kanske dags att bygga några service-stationer för cyklisterna, med verktyg och tvätt- spolmöjligheter? Har sett sådana i Malmö, så inspiration kan hämtas utifrån (se bilden).

Och att kommunen sedan öppet och ärligt informerar om nackdelarna med sopsaltning. Så att vi får lite motivation att faktiskt tvätta cyklarna.

Sopsaltningen suveränt för vintercyklingen

Cykelbana ut mot Örstig. Suverän framkomlighet tack vare
sopsaltning, men  dock inte så många som cyklar idag.
Kanske beror det på temperaturen, minus 12 när bilden togs.

Kommunen sopsaltar allt fler cykelbanor. Och det är bara att konstatera att det ger ett suveränt bra underlag för vintercyklingen. Ingen is, inga kladdiga snövallar. Kort och gott i princip sommarväglag.

Skillnaden är verkligen slående, när man kommer från en cykelbana med traditionellt underhåll, med plogning och sandning. På sådana cykelbanor håller åtminstone jag lite måttligare hastigheter på vintern, men ut på den sopsaltade ökar jag snabbt till full fart, vilket är cirka 25 km/h på elcykeln.

Sedan kommer man in till stan, där man tvingas köra på gatorna tillsammans med bilarna. Gropigt och spårigt, och ibland bilar som flåsar i nacken, med förare som inte har tålamod med att vi cyklister måste ta det riktigt lugnt på sånt underlag.

Sopsaltningen har tidigare beskrivits som försök. Jag uppfattar att sopsaltningen utvidgats till fler cykelbanor, framför allt de större mer trafikerade cykelbanorna över längre avstånd. Försök eller inte, det mesta talar för att detta borde permanentas då det radikalt förbättrar möjligheten att cykla på vintertid.

Men som alltid finns det frågetecken, jag noterar mer rost på cykeln (väldigt tydligt på kedjan i alla fall) och salt i naturen är ju inte helt optimalt för växtligheten.

Självkörande bussar? Något för Nyköping?

Självkörning i Kista.

Självkörande bussar testas nu i en rad städer världen runt. I Sverige har man dragit igång ett praktiskt försök i Kista i norra Stockholm.

Transportstyrelsen har nu gett klartecken till den första försöksverksamheten med självkörande buss på allmän väg i Sverige. Beslutet gör det möjligt att testa framtidens hållbara transporter.

Det är bussbolaget Nobina som står bakom försöksverksamheten. Två självkörande bussar ska rulla en sträcka på 1, 5 kilometer i Kista. Bussarna följer en virtuell räls som är inspelad i förväg. Hastigheten är låg, 20 km i timmen.

Bussarna saknar ratt och kan styras med hjälp av en styrpinne. Det kommer att finnas en förare ombord eftersom dagens lagstiftning kräver att det finns en fysisk person i eller utanför fordonet. Föraren ska kunna hantera hinder som finns i bussens färdväg.

https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/gront-ljus-till-forsok-med-sjalvkorande-buss-pa-allman-vag/

Liknande försök pågår i en rad städer ute på andra håll i världen. Att nu myndigheterna ger tillstånd för självkörande bussar visar att tekniken fungerar och bedöms som säker. Än så länge är det med livrem och hängslen, eftersom en förare måste följa med.

Av allt att döma är dessa självkörande fordon redan idag säkrare än människor vid ratten, som gör en mängd misstag och en del rätt korkade saker.

Försöken handlar förstås om att utvärdera tekniken, att visa att bussarna framförs säkert, och att de klarar på- och avstigningar. Samt förstås att de håller tidtabellerna....

De självkörande bussar som idag används, är små eldrivna fordon som framförs i låga hastigheter. Att det är små eldrivna fordon gör dem intressanta som komplement till den ordinarie busstrafiken, att köra på linjer med litet trafikunderlag och där fullstora bussar helt enkelt är alldeles för stora.

Som de dessutom är självkörande utan förare är bör driftkostnaderna vara riktigt låga. Detta skulle mycket väl kunna utnyttjas till att införa nolltaxa på dessa bussar.

Något för Nyköping? Absolut i eller i närheten av stan. Jag kan tänka sig att dessa trafikerar mindre stadsdelar, som idag har ingen eller begränsad busstrafik. Kanske främst då i områden, där det finns lokalgator med begränsad hastighet? För det är nog inte rimligt att tänka sig högre hastigheter än 30-40 km/tim för självkörande bussar.

Självkörande bussar skulle då kunna ansluta till ordinarie stadsbussar, och kanske inte alltid angöra busstationen.

Några tänkbara sträckningar är:

Arnö-Örstig (via Strandvägen kanske)

Delar av Bryngelsetorp (delar av linje 1 stadsbuss)

Harg- Pål Ljungs hage - Brandkärr (delar av dagens linje 2)

Högbrunn - centrum/busstation.

Att detta blir verklighet om några år, är ingen kvalificerad gissning.