Trafiken i Nyköping domineras av bilar. Det finns politiska mål om att trafiken till 2030 inte ska vara beroende av fossila bränslen. Och vår stad mår inte bra av alltför många bilar. Det behövs en radikal omställning av trafiken, med färre bilar, mer cykling, mer kollektivtrafik. Allt för att skapa en trivsammare stad, med ett hållbart och klimatsmart resande. På bloggen granskar Björn Åslund denna omställning i Nyköping, oftast med cykeln som utgångspunkt.
lördag 28 januari 2017
Snöplogning med hjärnan i viloläge
Tack och lov så är denna snöhög - eller ska vi kalla det snöhinder - på väg att tina bort. Bilden är tagen på cykelgenomfarten i Spelhagen i Nyköping.
Men man undrar ju hur snöröjaren tänkte. Förresten tänka? Förekom det över huvudtaget några tankar när denna snöhög lades här. Troligen med snöplogning med hjärnan avstängd.
Visst kan man som cyklist ta sig förbi på gångbanan. Man saktar in och lyfter upp cykel. Men ändå? Det fanns väl bättre ställen att vräka snön på? Men då ha hen varit tvungen att tänka, och det ingick kanske inte i jobbet.
fredag 27 januari 2017
Biljettsystemet är av världsklass
Sörmlandstrafikens biljettsystem har fått pris i samband med den internationella konferensen Transport Ticketing Global Awards i London. Sörmandstrafiken vann priset i kategorin ”Best Smart Ticketing Programme”, det vill säga bästa smarta biljettsystem, tillsammans med den tekniska leverantören Ridango, skriver Bussmagasinet.
Sörmlandstrafiken var ensam svensk representant bland samtliga nominerade till de olika priserna. I den kategori man vann fanns sex andra nominerade från hela världen.
Bloggarna håller med. Det nya biljettsystemet fungerar riktigt bra, och sedan en tid finns även möjlighet att följa utvald buss på en karta i en mobilapp. Bussens position uppdateras i realtid, alltså med riktigt hög precision.
Men nu är det dags för Sörmlandstrafiken att berätta det för Nyköpingsbor och i övriga länet. Vi som åker buss har nog märkt förbättringar, men alla övriga som inte är så frekventa bussåkare känner inte till detta. För hittills har det varit väldigt sparsamt med marknadsföringen... Nu när det dessutom visar sig vara ett system av världklass, så är det väl dags att berätta det.
tisdag 24 januari 2017
Helt galet mycket cykelpengar
Det är ju helt galet, i Helsingborg satsar man 291 miljoner fram till 2023 för att skapa en riktigt bra cykelstad, berättar lokaltidningen Helsingborgs Dagblad. Cirka 73 miljoner är stöd från staten.
Redan i år börjar jobbet med cykelsatsningen. Det handlar om 18 stråk i centrum, 12 nya stråk till Maria station samt sju nya cykelstråk till Ramlösa station.
Man ska också bygga 100 parkerinsgplatser för cykel på Maria station och 80 vid Ramlösa station.
Och utöver detta ska man bygga om 54 platser på sammanlagt 18 gator i centrala Helsingborg där cykelvägar korsar vanliga vägar.
Helsingborgs stad gör förstås detta för att minska användningen av bil i stan.
Nyköping då? Här siktar kommunen på att växa med 700 nya innevånare per år, vilket förstås kommer att alstra en mängd nya bilar, och mer trafik. Men några sådana jättesatsningar på cykel har vi inte hört talas om.
Helsingborg har 140.000 innevånare, mer än dubbelt så många som Nyköping med cirka 55.0000. Säg att vi räknar om dessa 291 milj kr, till Nyköping. Kring 114 milj kr blir det.
Vad kan vi göra med en så breddfull guldkruka? Kanske bra cykelställ vid Rosvalla och Hjortensbergsbadet, där rök någon miljon. Kanske ordna bra cykelbanor längs med Repslagaregatan, där 5-10 milj kr. Kanske ordna en cykel och gångbro från Brandkärr som ger en rejäl genväg till Pål Ljungs hage, där gick nog 10 milj kr. Kanske ordna en genväg - en bro - från Arnö över Kilaån vid Myntan (finns på detaljplan), där gick ytterligare 5-10 milj kr....
Ja, det finns mycket man kan drömma om, om Nyköpings kommun hade lika höga cykelambitioner som Helsingborg.
Dock ska jag inte tiga ihjäl att det är större saker på gång som åtminstone ska underlätta för cykel ihop med kollektivtrafik. Nu har de första konkreta planerna för Nyköpings resecentrum planerats, och ambitionerna kring cykel och kollektivtrafik är höga i detta projekt. Mer om detta en annan gång...
onsdag 18 januari 2017
Vinterväghållningen inte helt perfekt
Häromdagen öste bloggen på med lovord över Nyköpings kommuns sopsaltning och övrigt vinterväghållning på cykelbanorna. I stora drag gäller det fortfarande, men det finns trots allt lite detaljer, som kommunen skulle kunna putsa på (tyvärr har den bloggposten raderats).
Det gäller främst vanliga cykelbanor, sådana som bara plogas och sandas. När dessa cykelbanor korsar vägar bildar ibland vägplogningen vallar upp mot cykelbanan. Denna snövall brukar vara hyfsat lätt att forcera så länge det är kallt. Men om det börjar töa och sedan fryser på, omvandlas vallen ofelbart en isig och spårig passage. Den är klart läskig att passera, då cykeln kan fara iväg okontrollerat på det guppiga och hala underlaget. Klar vurprisk.
Rimligen bör sådana vallar kunna undvikas, om den som utför plogningen är medveten om problemet....
Smala passager med snö i kanterna kan ge samma problem med hal svallis i kanterna. Som här på bilden vid cykelvägen som ansluter till Byfjärdsvägen på Arnö. Hade man plogat ordentligt från början hade in den hala och lutande isvallen (inringad). Och förresten, den där bommen som spärrar cykelbanan. Vad gör den för nytta? Fordon som vill kan passera. Bommens förtjänst nu är mest att den trycker ut cyklisterna i det hala området.
onsdag 4 januari 2017
Biltrafiken ökar trots klimatmål. Vad gör politiken?
År 2016 blev ett rekordår. För biltrafiken. Inte för klimatet. Inte för miljön. Aldrig tidigare har det sålts så många nya bilar i Sverige: 372 300 närmare bestämt. Prognosen för bilförsäljningen i år pekar nästan lika högt.
Inte nog med att bilarna blev fler, även biltrafiken ökade med cirka 1 procent.
Det är en utveckling som går stick i stäv med allt förnuft. Vi vet att jordens medeltemperatur ökar och att det är väldigt bråttom att bromsa de utsläpp som bidrar till växthuseffekten. Globalt sett står biltrafiken för cirka 25 procent av växthusgaserna. I Sverige är biltrafikens andel av de klimatskadliga utsläppen betydligt högre, eftersom vi har låga utsläpp från el-och värmeproduktionen. Bidragande är även att vi har många stora och tunga bilar i trafik.
Ska Sverige vara en del av lösningen på klimatutmaningarna, så måste stor kraft riktas mot biltrafiken och övriga transporter. Att biltrafiken verkligen behöver ställa om, och att vi dessutom måste minska bilåkandet, har lyfts fram i många sammanhang och utredningar. Kunskap om problemet med det omfattande bilanvändning saknas inte. Dessutom har den kunskap funnits länge. Exempelvis lyftes dessa frågor i den statliga utredningen ”Bilen, biffen och bostaden” som kom 2005, som också belyste andra utsläppskällor.
Men våra politiker oavsett partifärg och ideologi tycks ha svårt att bryta denna utveckling med mycket biltrafik, nu är det till och med så att politiken är så blek att vägtrafiken ökar. Istället behöver vi en dämpning av trafiken med flera procent om året, för att nå rimliga klimatmål. Regeringen har ju fastslagit att vi till 2030 ska ha en fossilobereonde fordonsflotta.
Visst har det tagits en del beslut för att dämpa utsläppen, men de har varit försiktiga och inte särskilt framgångsrika. Pumplagen för att införa förnybar etanol som bränsle blev ett slag i luften. Etanolen är på väg ut. Elbilar då, de säljs ju in som en klimaträddning och de kan få 40.000 kr i bidrag via superbilmiljöpremien. Men elbilar står ännu bara för några få procent av försäljningen. I trafiken finns inte ens 30.000 laddbara fordon. Vilket kan jämföras med cirka 4,5 miljoner övriga bilar.
Om nu politiken med ena handen försöker dämpa biltrafikens miljönota, så har vi den andra handen som föder ännu mer biltrafik. Det är numera väl accepterat bland trafikforskare att nya vägar inte är lösningen på trängsel, de ger istället mer trafik och ny trängselproblematik. Det är alltså klart kontraproduktivt att fortsätta bygga stora trafikleder som förbifarten väster om Stockholm? Ändå görs det. Miljöpartiet gjorde ett tappert försök att stoppa detta vansinniga bygget. Partiet har fått mycket kritik för sitt beslut, då det fördyrade projektet en del. Men de politiker som tidigare beslutade om denna led, som ska kosta kring 30 miljarder kr, kommer lindrigt undan trots att det leder till att bilberoendet ökar ännu mer och klimatmålen blir ännu svårare att nå. Det beslutet lär ju innebära att den tidigare borgerliga regeringen kvalar in i elitserien för slösaktiga och felaktiga beslut.
Miljöpartiet, som trots alltså står för en politik med dämpad och mindre miljöskadlig politik, har tyvärr svårt att få med sig den övriga regeringen på en mer radikal politik. Sossarna talar visserligen om hållbarhet och miljö, men att omsätta det till en politik som verkligen betyder omställning tycks svårt. Man tar gärna beslut, som verkar radikala och framåtsyftande, men som ändå är så pass tandlösa att ingen omställning sker. Ökningen av antalet bilar och biltrafiken talar sitt tydliga språk.
Jag inser förstås att det är politiskt känsliga och risktagande att driva en politik som innebär restriktioner och dämpad biltrafik. Det här med ägande och användning av bilarna är ju känsliga saker för många svenskar. Men politikens uppgift är inte att viljelöst fladdra efter den mest högljudda opionionen. Politik är också att ta ansvar för samhället i stort, inte efter enskilda särintressen. Politiker måste kunna ta beslut som är långsiktiga och ansvarsfulla, även om de kanske i vissa lägen kan upplevas som jobbiga för folket. Självklart måste också politiker vara skickliga på att presentera sina beslut, så att det blir tydligt för folket. Visst det är jobbiga beslut, men vinsten kan bli stor på längre sikt.
Det finns en rad olika utredningar, förslag och tänkbara åtgärder för att dämpa bilberoende som varit uppe politiskt. Men som inte lett ändrade lagar.
En av dessa frågor är reseavdraget för jobbresor, som hittills har varit så utformat att det är nästan bara bilister som kunnat nyttja det. Det har också haft en utformning, så att det varit lätt att fuska, visar studier som gjorts. Bland har det fungerat, så att det främst är i storstäderna det nyttjats av bilförare, och det är alltså i områden som har en bra kollektivtrafik,
Nu har dock regeringen äntligen kommit till skott. Åtminstone ett förslag till nytt reseavdrag presenteras av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht(S).
Reseavdraget för resor till och från arbetet bör förändras. Det föreslår landsbygdsutredningen som den 4 januari överlämnade sitt slutbetänkande till Sven-Erik Bucht(S). Utredningen anser att om reseavdraget ändras så att resandet i städerna styrs mer till kollektivtrafik skulle bland annat koldioxidutsläppen minska, även om landsbygdsbefolkningen åker mer bil för att kunna ta sig till sina jobb.
I stället ska reseavdraget vara avståndsbaserat, vilket enligt kommittén skulle spara 1,4 miljarder kronor till statskassan årligen.
Ett nytt reseavdrag som är avståndsbaserat, skulle även gynna cyklister, som idag i princip aldrig får dra av några resekostnader.
Enligt Dagens Nyheter är det tydligen politisk enighet kring förslagen inom landsbygdskommitten. Om det dessutom gynnar landsbygden på storstadens bekostnad, så lär det väl inte vara så svårt att lotsa genom riksdagen. Det finns alltså visst hopp om en förändring, så att mer hållbara transporter får rimliga villkor skattemässigt.
Ett förslag bonus/malus-system för att med ekonomiska styrmedel få bilköpare att välja energisnålare bilar har länge varit på gång. Men enligt de uppgifter jag hört har den statliga utredningen svårt med utformningen av detta. Vi får se....
Vi behöver även en översyn av politik kring parkeringsfrågor. Tillgång till parkering nära jobbet lär vara en avgörande faktor för att många väljer att ta bilen till jobbet. Gratis p-plats nära jobbet gör det frestande att ta bilen. Kostar det, och det inte finns gott om p-platser så försöker många hitta andra transportlösningar, som cykel eller buss. Här saknas det dock rikspolitiska initiativ om jag är korrekt insatt.
Förslag om ändrat reseavdrag (dn.se)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)