Men så har vi den andra sidan av sopsaltning, den mindre roliga. Salt är starkt korossivt, det känner inte minst bilägare till. Och numera är nog åtminstone Nyköpings vintercyklister medvetna om detta. Jag cyklar inte så mycket under vinter, bara ett par gånger i veckan, men med vintern har det blivit ett väldigt tydligt rostpåslag på kedjan och växelsystem. Har cykeln cykel stått några dagar är kedjan brun av rost och ganska torr. Har fått spruta på kedjeolja i princip varje gång cykeln ska ut.
Så mycket rost är inte normalt på en cykel vintertid, och det är ändå en ganska påkostad cykel med bra komponenter som borde tåla vintern. Men det gör den tydligen inte, och jag kan inte se annan orsak än att kommunen sopsaltar. Mötte en av stans cykelhandlare idag, och han suckade när jag tog upp saken. Helt klart märks det på cyklarna han får in.
Ska inte cykeln rosta ihop krävs nu både regelbunden tvätt, och frekvent smörjning av kedjan. Nu är det inte alltid så lätt att fixa detta, inte ens om man som cyklist är medveten om saltet och rosten. Få av oss har tillgång till tvättplats för cykel vintertid. Det krävs ju spolmöjligheter, typ nästan som en tvätthall. Vem har det hemma? Inte jag i alla fall. Jag får stå ute i trädgården med en hink vatten och borste någon dag med plusgrader.
Lägg till det att många cyklister inte riktig sköter cykeln. Cykeln använder man till något pajar kort och gott. Inte många tänker på att ibland pumpa däck, smörja, kolla bromsar, och eventuella delar som skramlat loss. Och att tvätta den? Med sådan brist på kärlek och omsorg hinner rosten göra en hel del skada...
Cykelservicestation i Malmö. |
Och att kommunen sedan öppet och ärligt informerar om nackdelarna med sopsaltning. Så att vi får lite motivation att faktiskt tvätta cyklarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar